Kvinnolönerna är rena medeltiden
Det senaste året har kvinnors löner ökat snabbare än männens, oavsett om vi räknar i kronor eller i procent. Det har inte hänt på tio år. I genomsnitt steg kvinnornas månadslöner förra året 390 kronor mer än männens.
På många sätt levererar LO:s lönerapport som presenterades i går goda nyheter. Skillnaden mellan mäns och kvinnors löner är, för att låna avtalssekreteraren Torbjörn Johanssons ord, något av det mest medeltida vi har på svensk arbetsmarknad. Att den krymper borde välkomnas av alla.
Stora skillnader
Ändå tjänar män fortfarande i genomsnitt 4 500 kronor mer än kvinnor varje månad, om kvinnan kan och får arbeta heltid. På ett år blir det 49 000 kronor.
Omräknat till ett arbetsliv är det nästan två miljoner.
Att den summan krymper förklaras delvis av att LO-förbunden valt att prioritera lågavlönade och ofta kvinnodominerade branscher. Arbetsgivarna, inte minst Almegas Anna-Karin Hatt, har protesterat i högan sky men de senaste avtalsrörelserna visar att en välordnad lönebildning kan kombineras med satsningar på de lågavlönade.
Välförtjänt löneökning
En annan, och kanske viktigare, förklaring är de välförtjänta löneökningar som lärare, sjuksköterskor och socialsekreterare har fått. När marknadskrafter, den allmänna opinionen och politiska satsningar samverkar får det resultat.
Klyftan mellan kvinnor och män krymper alltså, om än för långsamt. Det gör däremot inte klyftan mellan arbetare och tjänstemän. Skillnaderna ligger i dag åter på samma nivå som under 1930-talet.
Det innebär inte bara att ojämlikhet. Växande löneskillnader kan bli ett hot mot hela lönebildningen.
LO:s rapport visar att arbetsmarknaden fungerar, och att Sverige tagit ett litet, litet steg mot mer jämställda löner. Men om det ska gälla också i framtiden kan inte skillnaderna mellan arbetare och tjänstemän fortsätta att växa.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.