Trump ångrar nog att han fuckat med kvinnor
Julia Roberts har tryckt på en öm punkt
WASHINGTON Är det valdag eller förbereder Washington för krig? Tanken slår mig när jag går omkring i den amerikanska huvudstaden och landets politiska centrum. Runt Vita huset och Kapitolium har höga kravallstaket rests och McDonalds och butiker i statskärnan har spikat upp plywoodskivor för fönstren.
Det är vindstilla och sensommarvarmt. Reflektionen av Washingtonmonumentet, den 150 meter höga obelisken, ser ut som ett foto i den spegelblanka Lincolndammen.
Kanske är det lugnet före stormen.
Donald Trump och hans MAGA-rörelse hävdar redan att valet är stulet, precis som sist. Så det är inte konstigt att Washington förbereder sig för liknande våldsamma reaktioner igen – om Kamala Harris går och vinner.
– Donald Trump ger mig inga pengar, säger Beatrice som säljer t-shirts, kepsar och broscher med de två presidentkandidaterna på i ett stånd intill Vita huset.
Hon berättar att tröjorna med Kamala Harris däremot går åt som smör i solsken.
– Jag säljer runt 30 stycken per dag, de med Trump säljer jag nästan inte alls. Kanske 2–3 stycken i veckan och någon keps per dag, säger hon och visar den röda ”Make America Great Again”, som blivit Trump-anhängarnas signum.
Marsha Hudson, en äldre kvinna från San Fransisco, stannar till och köper en lila t-shirt med Harris på bröstet.
– Jag har redan röstat på Kamala. För mig är det viktigaste att kvinnor ska få bestämma över sin kropp. Det var hemskt när ”Roe” togs bort, det trodde jag aldrig att jag skulle uppleva under min livstid, säger hon.
Valet har utvecklats till att bli en kamp mellan könen. Mätningar visar att Kamala Harris lockar mer än 50 procent av de kvinnliga väljarna. För Trump gäller motsatta siffror – han backas av männen.
Valmötet i Madison Square Garden kan ha blivit valets vändpunkt. Det hela blev en rasistisk och sexistisk grabbfest med Elon Musk, Tucker Carlson, Hulk Hogen och en rad andra konservativa män. Nicki Haley, som utmanade Trump om att bli Republikanernas presidentkandidat, har varnat för att grabbigheten riskerar att stöta bort kvinnor.
Och det var nog en felberäkning av Trumps läger.
För förutom ekonomin har aborträtten varit frågan som dominerat den amerikanska valrörelsen.
I lördags samlades cirka tiotusen kvinnor och män i Washington för att visa sitt stöd för Kamala Harris. Men framför allt för att protestera mot det krig som förts mot kvinnor de senaste åren.
”We’re not going back”, Kamala Harris slagord från valrörelsen, var det tydliga budskapet i demonstrationståget.
Abortfrågan var en tungt bidragande orsak till att Republikanerna förlorade mellanårsvalet till Senaten för två år sedan. Nu kan den bli vad som får presidentvalet att tippa över till Kamala Harris fördel. Hon har till skillnad från Joe Biden varit tydlig med var hon står i frågan.
Skådespelerskan Julia Roberts har medverkat i en uppmärksammad reklamfilm där hon uppmuntrar kvinnor att rösta efter sitt eget tycke: ”Valbåset är den plats i Amerika där alla kvinnor fortfarande har rätt att välja”, säger Roberts.
Budskapet har skapat stor debatt i amerikansk tv den senaste veckan. Det verkar som att Hollywood-stjärnan lyckats trycka på en öm punkt. Abortfrågan skär inte bara genom det amerikanska samhället, utan genom familjer och äkta makar.
Det har gått två år sedan USA:s högsta domstol rev upp den federala aborträtten och strök den från USA:s konstitution. Rättsfallet Roe mot Wade från 1973 hade tryggat kvinnor rätten till abort fram till vecka 24.
Samma dag som hösta domstolen fattade beslutet valde flera delstater att förbjuda abort.
Av USA:s femtio delstater har 22 helt eller delvis förbjudit rätten till abort.
I några av de strängaste delstaterna riskerar den som utför en abort eller ens tipsar om var en kvinna kan vända sig för att avsluta en oönskad graviditet höga böter eller i värsta fall fängelse.
”Nu ser jag att kvinnor flyr från en delstat till en annan – det förs ett krig mot kvinnor. Ett krig mot kvinnor!”.
Orden är Sherri Chessens som min Aftonbladet-kollega Emelie Svensson har skrivit en intressant reportagebok om.
Chessen är fyrbarnsmamman från Phoenix, Arizona, som blev känd världen över för att hon 1962 tvingades åka ända till Sverige för att abortera ett skadat foster.
Sherri Chessen hade tagit en medicin för sitt gravidillamående. Den visade sig innehålla Talidomid. I Sverige såldes läkemedlet under namnet Neurosedyn.
Chessen fick beskedet att fostret i magen med stor sannolikhet skulle utveckla svåra skador och inte överleva. Men abort var totalt förbjudet i USA.
Historien kring fyrabarnsmammans kamp fångades upp av en USA-korrespondent på Aftonbladet.
Sherri Chessens öde blev en följetång i svensk media. Trots att även Sverige hade stränga abortlagar vid den tiden fick fyrbarnsmamman från Arizona till slut komma till Sverige och Karolinska sjukhuset för att avsluta sin graviditet.
Det tolvveckor gamla fostret var svårt neurosedynskadat och hade varken utvecklat armar eller underkropp.
Historien påverkade både amerikaners och svenskars syn på abort. 1973 skrevs aborträtten in i USA:s konstitution, året efter trädde den svenska abortlagen i kraft.
Men nu har miljontals amerikanska kvinnor slungats femtio år tillbaka i tiden. Kvinnor tvingas söka hjälp i andra delstater för sina oönskade graviditeter.
Det har blivit mer riskabelt och en väldigt tydlig klassfråga.
Vinner Trump är risken stor att det kommer införas ett federalt, det vill säga nationellt, abortförbud.
– Förbud mot aborter hör inte hemma i en demokrati. Hur svårt kan det vara? frågar Harris-väljaren Marsha Hudson.
Svaret på det kanske vi får om några gastkramande timmar.
—
Chatta med Jonna Sima om texten eller något du undrar om USA-valet!
Du kan skicka in frågor och reflektioner redan nu! Chatten öppnar 16:00.
Det finns inga inlägg ännu.