Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Magnus, Måns

Politiskt våld bör straffas hårdare

Ingen ska behöva vara rädd för att ta ett politiskt uppdrag

Hot och hat Birgitta Ohlsson vill skärpa straffen för hot och våld mot förtroendevalda. Men regeringen är splittrad.

Efter Almdalsveckan i somras fick Hanna Wagenius, ordförande i Centerpartiets ungdomsförbund, ett telefonsamtal.

”Hej din lilla landsförrädare. Jag ska hitta dig och döda dig”.

Den som ringde var en 18-årig medlem i Sverigedemokraternas ungdomsförbund. I oktober dömdes han för olaga hot.

Angrepp på demokratin

- Ett angrepp mot en förtroendevald, oavsett om det är hot eller våld, är också ett angrepp mot demokratin, säger Birgitta Ohlsson, demokratiminister.

Hon vill nu utreda hot och våld mot politiker. Birgitta Ohlsson vill även se skärpta straff men på den punkten är regeringen inte överens. Justitieminister Beatrice Ask säger hittills nej.

En viktig princip är att hot eller våld mot tjänstemän straffas hårdare än mot en privatperson. Det är rimligt, eftersom exempelvis poliser eller socialsekreterare gör sitt jobb på samhällets uppdrag, inte sitt eget. Politiker, som ofta är de som ytterst fattar besluten, har däremot inte samma skydd.

Var sjätte utsatt

Enligt en utredning 2012 från Brottsförebyggande rådet har 16 procent, eller ungefär var sjätte, politiker upplevt hot eller våld.

Värst utsatta är Sverigedemokraterna men politiker från alla partier drabbas. Yngre förtroendevalda upplever hot och våld i högre utsträckning än äldre.

Inför valåret har det politiska våldet ökad. Förre veckan blev exempelvis en 16-årig SSU-tjej misshandlad i Malmö. Förövarna hade rakade skallar och bar korta, tjocka jackor. Det mesta tyder på att misshandeln var politiskt motiverad.

Enligt Säkerhetspolisen ökar nu risken för att våld från extrema grupper riktas både mot partier och förtroendevalda.

Skärp straffen

Precis som Birgitta Ohlsson säger är det svårt att se det rimliga i att förtroendevalda har sämre skydd än tjänstemän. Därför bör straffen skärpas.

Denna typ av brottslighet är direkt samhällsfarlig. Om människor inte vågar ställa upp i val eller ta förtroendeuppdrag är det ett allvarligt demokratiskt problem.

Ingen ska behöva vara rädd för att vara politiskt aktiv.

Följ ämnen i artikeln