Svensk ekonomi kan klara krisen
Magdalena Andersson måste sätta ner foten
I morgon redovisar SCB siffror över hur det gått för Sveriges ekonomi. Den tidigare finansminister Anders Borg tillhör de som spår ett historiskt ras. BNP kan falla med så mycket som åtta procent jämfört med för ett år sedan.
Ändå skulle det betyda att Sverige rent ekonomiskt har klarat pandemins första fas bättre än många andra länder. Siffror från Spanien och Frankrike som kom i förra veckan visade att BNP fallit med runt 20 procent. I Tyskland minskade ekonomin med 10 procent och i USA med nästan lika mycket.
Så där skulle vi kunna fortsätta.
Betyg på Sverige
Om Anders Borg och de andra experterna har rätt kommer det att tolkas som ett betyg på den svenska coronastrategin. Jämfört med andra länder har förbuden och restriktionerna varit förhållandevis få. Många har kunnat fortsätta att arbeta och människor har fortsatt att handla, om än med social distans.
Har den svenska ekonomin klarat sig bättre än andra är det också ett betyg på regeringens och samarbetspartiernas insatser under våren. Stödinsatserna, till exempel systemet för korttidspermittering, har haft en skala vi knappast sett tidigare. De sjösattes dessutom på rekordtid.
Stark samhällsmodell
Framför allt skulle positiva siffror ändå visa styrkan i den nordiska samhällsmodellen. När krisen slog till fanns en välfärd som människor litar på. Pengar kunde lovas ut till kommuner och regioner och a-kassans villkor kunde förbättras. Människor har avstått från konsumtion för att undvika smitta, inte för att de fruktar att den egna ekonomin ska falla samman.
Det är något Magdalena Andersson behöver ta med sig in i de kommande budgetförhandlingarna. Hur Sverige än klarar sig jämfört med andra länder är det en krisbudget som ska tas fram. Om det visar sig att BNP har minskat med åtta procent kommer ekonomin att behöva stöd. Och det spelar roll hur.
Förslag som fungerar
Faktum är att vi ganska väl vet hur vi får igång en krisande ekonomi. Satsningar i välfärden, offentliga investeringar i till exempel infrastruktur och fördelningspolitik så att pensionärer, barnfamiljer och arbetslösa kan fortsätta att konsumera är åtgärder som fungerar.
Det som inte fungerar är det som på Anders Borgs tid brukade kallas "arbetslinjen". Att försöka tvinga sjuka och arbetslös till jobb som inte finns med allt tuffare villkor samtidigt som skatten sänks mest för dem som tjänar mest.
När Centerpartister och Liberaler tar upp den tråden måste Magdalena Andersson bara säga stopp.
Hur tycker du att den svenska ekonomin klarar sig? Chatta med Ingvar Persson. Chatten startar klockan 9.00 och pågår i ungefär en halvtimme. Du kan dock ställa din fråga redan nu.
Denna chatt är stängd.
Då måste vi stänga chatten. Än en gång, stort tack till alla som har bidragit till ett spännande samtal. Det lär fortsätta. I morgon kommer siffrona för Sveriges BNP.
Hej Britt.
Ja alla politiker har sina väljare och sina siffror att tänka på. Men vi kan väl säga att det är just i sådana här situationer politikers verkliga motiv prövas. Jag tycker vi såg det under våren när riksdagen och regeringssamarbetet lyckades leverera politik på ett sätt vi knappast trodde var möjligt. Att sedan delar av oppositionen med Ebba Busch i spetsen fick solsting framåt sommaren är ju tråkigt.
C och L har sina väljare att tänka på likt Socialdemokraterna så det är en svår ekvation för samtliga inblandade parter och innan ett nytt val hägrar dessutom
Britt4 aug 2020Då är det dessvärre dags att stänga chatten. Jag tackar för alla inlägg och beklagar att jag inte hinner besvara fler. En fråga till ska vi i alla fall ta.
Hej Per.
Det är klart att det ska löna sig att arbeta, men i Anders Borgs tappning var nerskärningarna för sjuka och arbetslösa knappast en effekt i marginalen. Snarare var det just det politiken handlade om, att tvinga människor att sänka sina anspråk och ta jobb till vilket pris som helst. Det är dåligt för människor men också dåligt för ekonomin.