Moderaterna har alltid varit emot din ledighet
Produktiviteten har mer än fördubblats
Några barn jollrar av skräckblandad förtjusning när deras tår nuddar vattnet. En irriterande geting vill åt din läskande lemonad, du försöker frenetiskt vifta bort den med korsordstidningen. En bit bort har några ungdomar slagit läger och nu strömmar förvånansvärt dålig musik ur deras högtalare.
Solkysst och lite röd om snoken ska du träffa några vänner för en grillkväll. Kanske unnar du dig att det glider ner en svalkande bärs genom strupen, trots att det är söndag.
Oavsett hur du spenderar din lediga tid är semestern tiden på året då vi har möjlighet att göra lite mer av det vi verkligen vill.
Men för vissa är det en provocerande tanke att du skulle få lite mer ledig tid och göra mer av det du önskar.
Den svenska högern ser rött om man ens nämner arbetstidsförkortning.
I juni sa finansminister Elisabeth Svantesson (M) till DN att det är för kostsamt för Sverige att genomföra en arbetstidsförkortning.
– Att vi från riksdag och regering ska lagstadga om en kortad arbetstid ser jag som fel väg att gå. Vi vet ju genom olika studier att det blir väldigt dyrt för företag och samhälle att genomföra något sådant, sa hon då.
Det är lite oklart vad det är för studier hon hänvisar till. För det finns faktiskt genomförda studier och experiment som visar på raka motsatsen.
I Storbritannien genomfördes ett experiment med fyradagars arbetsvecka. 61 företag provade på och 56 av de valde att fortsätta. Inget av företagen redovisade minskad lönsamhet. Hos en tredjedel såg man till och med att produktiviteten ökade markant.
– De här otroliga resultaten visar att fyradagarsveckan med bibehållen lön verkligen fungerar. Nu har tiden kommit för att rulla ut det över hela landet, säger Joe Ryle, en av initiativtagarna till projektet.
På Island har 85 procent av befolkningen fått fyradagarsvecka med samma lön. Resultatet? Högre produktivitet. Men framför allt såg man att välbefinnandet ökade.
Glädjande nog finns det faktiskt företag i Sverige som gått i samma riktning.
På Altitude Meetings i Malmö och Lund har man infört förkortad arbetstid. I stora drag kan man säga att de arbetar fyradagarsveckor varannan vecka och har gjort så sedan i september förra året.
Yasemin Arhan Modéer är vd och grundare på företaget. Hon menar att om man ger anställda mer ledighet får man tillbaka det i produktivitet.
– För mig handlar detta väldigt mycket om att skapa så mycket möjligheter för återhämtning för min personal som möjligt. För då vet jag ju om att de kommer ge mer på de timmar de jobbar så att säga.
Arhan Modéer ser det nästan som att man ger de anställda mer betald ledig tid just för att de ska bli bättre och må bättre på jobbet.
– Det blir ju konstigt att säga att det är arbetstid. Men det är ju ändå en tid där jag har sagt att det är det här ni ska använda tiden till för att kunna bli bättre och må bättre när de ska leverera. Det är ju en del av leveransen, skulle jag säga.
Anledningen till att man påbörjade sitt experiment med förkortad arbetstid handlade om att öka välmåendet. Hon säger att det nu är otänkbart att rulla tillbaka det man påbörjat.
– Det kommer vi inte göra. Sen om vi landar i att det bli fyradagarsveckor varje vecka eller om vi kommer jobba 30-, 32- eller 35-timmarsveckor vet jag inte än.
Allt ovan gör alltså att varningsklockorna ringer hos Elisabeth Svantesson.
Men det är inte så överraskande att den moderata finansministern stretar emot i frågan. Enligt moderater kommer vi aldrig ha råd med reformer som ger oss förkortad arbetstid.
Här är en liten lista på saker M röstat nej till genom åren.
- 1919 nej till åtta timmars arbetsdag.
- 1923 nej igen till åtta timmars arbetsdag.
- 1938 nej till två veckors semester.
- 1951 nej tre veckors semester.
- 1963 nej fyra veckors semester.
- 1970 nej till 40-timmars arbetsvecka.
- 1976 nej till en femte semestervecka.
Och listan över saker som M röstat nej till som gjort livet bättre för vanligt folk kan göras betydligt längre.
Så fort den här typen av reformer genomförs tittar vi tillbaka och frågar oss varför vi inte gjorde det tidigare. Garanterat kommer det låta likadant vid nästa lagstadgade arbetstidsförkortning. För hur mycket M än stretar emot är frågan när, inte om, vi får kortare arbetsveckor.
För det finns fler argument för att jobba mindre.
1973 infördes 40-timmars arbetsvecka och 1978 fick vi vår femte semestervecka. Sedan dess har vi alltså inte fått mer ledig tid alls. Detta trots att produktiviteten mer än fördubblats. 1980 var produktiviteten 302,2 kronor per arbetad timme i Sverige. I skrivande stund ligger den på 711,1 kronor.
Däremot har något annat skett sedan 1980. Ojämlikheten har ökat på arbetsmarknaden. Mindre stålar hamnar i dina fickor. 1980 gick det 9,1 industriarbetares löner på en topp-vd:s. 2021 såg det lite annorlunda ut. Då gick det 69,3 industriarbetarlöner på en topp-vd:s.
Så nej, det är inte ”mañana-fasoner” med förkortad arbetstid, som vissa moderata riksdagspolitiker hävdar. Det handlar om rättvisa och att vanligt folk ska kunna göra annat i livet än att bara jobba.
Det är en fråga om att vi ska hinna leva våra liv, få känna oss lite friare och må bättre.
Gissningsvis kommer det inte spela någon roll vilka argument som läggs fram till Moderaterna och Svantesson. De kommer antagligen fortsätta ha samma negativa inställning i frågan.
Nej, gud förbjude att vanligt folk skulle få lite mer ledig tid i sina händer. Det skulle ju kunna göra att folk blir mindre stressade, att de umgås mer med sin familj eller lägger mer tid på stranden, grillkvällar och bärs. Kanske skulle till och med produktiviteten öka.
Ack, denna dystopi.