Åkesson "spottar" väljarna i ansiktet
Nu ångrar nog många att de röstade på SD
Nästa vecka kommer den efterlängtade dagen. Löning. Dagen som får euforin att spridas i kroppen när siffrorna på kontot ökar. Men lyckoruset dröjer sig inte kvar länge när allt är betalt. Baksmällan håller i sig fram tills nästa löning eftersom pengarna försvinner lika fort som de kom in. Sista veckan är värst, då snålar man in genom att skippa måltider.
Jag har alltid haft panik över att pengarna inte ska räcka till. Ångesten när ett brev dimper ner på hallgolvet. Tankar som far runt om att jag skulle ha glömt att betala något och i värsta fall hamna i skuld.
Det är inte så konstigt egentligen. Fattigdom går i arv. Jag minns högarna av fakturor. Jakten på rabattkuponger och röda priser. Kläder som köptes på rea i större storlek för att hålla längre. Det var för över 20 år sedan. Ojämlikheten har bara blivit värre sedan dess.
Skuldberget hos Kronofogden har aldrig varit så högt som nu. Svenskarnas skulder har ökat med sex procent jämfört med förra året. Det är den högsta ökningen sedan 90-talet.
Folk lånar för att få vardagen att gå ihop. De kommuner med lägst andel skuldsatta är välbärgade Lomma, Danderyd och Vellinge. Inte heller det är udda. Även förmögenheter ärvs. De allra rikaste har knappast lyft ett finger, de har bara tagit över föräldrarnas cash. Samtidigt som ojämlikheten ökar, så ökar antalet miljardärer i Sverige. De fem rikaste svenskarna äger nu mer än hälften av befolkningen.
Ojämlikheten är inte en naturlag. Den går att påverka. Sverigedemokraterna skulle enligt egen utsago vara garanten för att just ojämlikheten skulle stävjas. De var väl det nya arbetarpartiet?
Trots det löftet stöttar Sverigedemokraterna skattesänkningar för de rika. SD gör det nu enklare för välbärgade att fortsätta renovera sina bostadsrätter eller sommarhus. De redan förmögna får det lättare att behålla sin rikedom med hjälp av Åkesson.
Och här står vi nu. Den ekonomiska krisen har drabbat arbetare, barnfamiljer och pensionärer värst.
Ensamstående mammor tvingas äta sina barns matrester, låginkomsttagare tar sms-lån för att betala hyran. Köerna till Stadsmissionens matcentral har aldrig varit så långa som de är nu.
Åkessons löfte om att värna vanligt folk är som en spottloska i nyllet på de som får Sverige att fungera. Var tredje LO-medlem röstade på SD i senaste riksdagsvalet. De lär ångra sig nu.
Loskan dröjer sig därför kvar. Skillnaderna mellan Moderaterna och Sverigedemokraterna har suddats ut. Åkesson är nu Kristerssons vapendragare. Statsministern får sms från miljardärer när han har varit duktig. Kanske får Jimmie Åkesson också det nu.
I Kristersson och Åkessons Sverige är sanningen den att folk som redan levde på marginalerna nu har det ännu sämre. För dem räcker det inte längre med att jaga röda priser och rea-varor.