Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Verner, Valter

Vacker, rik, lyckad och lycklig

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2005-10-24

Nicole Krauss: Jag skulle aldrig kunna skriva om min tråkiga barndom

Kärlekens historia har ingen happy end.

Men ska ändå bli Hollywoodfilm.

- Bara inte Bruce Willis får huvudrollen, säger Nicole Krauss.

GÖR SUCCÉ Den amerikanska författaren Nicole Krauss har bara skrivit två romaner men är redan ett namn inom judisk berättartradition och hennes "Kärlekens historia" ska bli film. Hon hoppas att det blir en stram filmbudget så att huvudrollen inte går till Bruce Willis"

Hon är ung, amerikansk succéförfattare på Europaturné. Hennes "Kärlekens historia" blev film långt innan den gick att köpa som bok. Uppdraget fick regissören bakom den sexiga roadmovien "Y tu madre también".

- Det är boken och inte jag som ska till Hollywood. Jag hoppas att de håller nere budgeten så att en okänd kan få huvudrollen.

Vi är på lyxhotell mitt i Stockholm. Kvinnan på andra sidan konferensbordet hade kunnat passera som filmstjärna. Lika snygg som kvinnorna i "Sex and the city", gift med lika lyckade författaren Jonathan Foer, bosatt i ett magnifikt hus i New York. Hon bär sin välskräddade glamour lika självklart som sin säregna berättartalang.

Tror inte på gud

Nicole Krauss är redan ett namn inom judisk berättartradition. En kultur hon absolut tillhör men vars religion hon inte bekänner sig till. Sverigebesöket krockar med Yom Kippur, den mest heliga av helger, vilket hon just bara noterar.

- Jag är judinna men tror inte på gud. Det finns lika mycket judiskhet som det finns judar.

Och fyra av dem sitter som passbilder på bokens första sida. Farmor, farfar, mormor och morfar. Alla med förintelserötter. De "som lärde mig att det finns en motsats till att försvinna".

Farföräldrarna påminner om huvudpersonen Leo Gursky, som vägrar att dö under en dag när han inte blivit sedd av någon.

- Trots att mina farföräldrars hela värld försvann med kriget så insisterade de på livet. De pratade alltid om livet och det som pågick. Att skriva är också att insistera på att leva.

Äktenskap är ingen tävling

Nicole Krauss har uppmärksammats för sin förmåga att gestalta en äldre man. Bokens andra huvudperson, 14-åriga Alma, hade hon svårare att ge röst åt. Den lät för mycket som hon själv.

- Jag skulle aldrig skriva min egen historia. I stället för att skriva om min tråkiga barndom vill jag vara fri att hitta på en intressantare person.

Romanen har hon tillägnat maken "Jonathan, mitt liv". Han är lika ung, känd och framgångsrik och få kan låta bli att jämföra deras författarskap. De försöker hålla jämförelserna utanför väggarna till brownstonehuset i Brooklyn.

- Äktenskapet får inte bli någon idrottstävling. Jag gifte mig av kärlek och vi försöker leva tillsammans i harmoni och utan aggression.

Pinter fel pristagare

Nicole Krauss pratar hellre om sitt politiska engagemang. Förra valrörelsen backade makarna upp demokraterna. Bland annat genom bokprojektet "Future Dictionary of America" där kulturpersonligheter på vänsterkanten presenterar nya begrepp som satirisk samhällskritik.

Att skriva är för henne självklart politiskt, men hon är både överraskad och inte helt nöjd med senaste valet av Nobelpristagare, trots att Harold Pinter är både judisk och politisk.

- Jag upplever Pinter som ganska kall och humorlös. En brittisk dramatiker som gjort avtryck de senaste åren är väl snarare Tom Stoppard.

Själv skulle hon förstås inte ha något emot vare sig ett Nobel-, Pulitzer- eller Bookerpris, "måste bara hålla mig vid liv och dessutom bli britt". Men menar att uppmärksamheten också har en baksida.

- Det är farligt när författare blir självupptagna, då stinker deras texter av det. När jag skriver föreställer jag mig att jag måste kämpa för att bli hörd.

Mamma om tre månader

Att boken nu ska bli film är kanske inte så märkligt. Efter bara trettio sidor har läsaren fått gråta minst en gång och skratta högt minst två. Humorn är en korsning av Seinfeld och Woody Allen.

- Visst finns det ett slags judisk humor som ligger på gränsen till det sorgliga. Men jag tror att känslorna är universella.

Det är svårt att inte fråga om hon kämpar för att inte bli den typiska "judiska mamman".

Först blir Nicole Krauss bara tyst. Sedan klappar hon en knappt skönjbar sex månaders mage och säger leende:

- Jag blir snart en judisk mamma vare sig jag vill eller inte. För mig är barn inget val, utan mer en mänsklig reaktion.

Fakta: Nicole Krauss

3 svar från Nicole Krauss

Nicole Krauss boktips till...

Jessica Ritzén

Bokrecensioner

Prenumerera på Kulturens nyhetsbrev

Aftonbladets kulturchef Karin Petterson guidar till veckans viktigaste kulturhändelser och mest intressanta idédebatt.

Följ ämnen i artikeln