90-talet är inte över

?Det är konstigt med det svenska 90-talet. Det har liksom aldrig tagit slut. Det ligger kvar som en tung våt filt, särskilt över allt som har med media och populärkultur att göra – inklusive fenomenet generationsroman. Sedan de blaserade unga 90-talsmännen gjorde livsstil av att inte göra något särskilt (ligga oengagerat med några tjejer, kanske knarka lite, sitta och dra historier för varandra framför MTV, vara håglösa och lida av c-vitaminbrist) har inte mycket hänt. Ny generation, men ännu ingen som skrivit en roman om det.

Per Johanssons Göteborg i päls handlar om en ung man som jobbar som diskare. Han har psykiska problem, men lyckas oftast hålla sin ångest i schack med tabletter. När han inte jobbar går han omkring i Göteborg. En gång åker han upp i Gothia Towers och fikar. En annan gång går han förbi författaren Malte Perssons gamla gymnasieskola. Man förstår efterhand att råttor är ett stort problem i restaurangbranschen. Det är ganska roligt, men sedan händer det inte så mycket mer.

Johanssons diskare har mycket gemensamt med 90-talsromanens unga män, även om han nu inte är en slacker utan faktiskt jobbar hårt – vilket dock är helt och hållet självvalt. Han har universitetsstudier bakom sig och kan stå ut med skäll från bossiga kockar och servitriser eftersom han vet att det bara är en tidsfråga innan han har ett bättre jobb än de.

Tilltaget att stoppa romanen full med litterära referenser (komplett med en lista i slutet över vilka författare och filmregissörer som citeras) inger mest en paranoid känsla av att man missar något viktigt när man inte kan identifiera de där Deleuze-citaten som tydligen ska finnas någonstans. Och imponeras man inte av detta är det som återstår förvisso välskrivna, men mycket fragmentariska textstycken om råttor och letargiskt diskande.

Det är roligt med en roman av den här typen som för en gångs skull inte utspelar sig i Stockholm, och det är roligt med det hänsynslösa droppandet av Göteborgskändisar.

Men mest av allt framstår Göteborg i päls som ett sladdsyskon till generationen som redan har skrivit fler självupptagna romaner än någon annan.

Therese Boman