Att göra allt rätt
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2005-10-10
MATS SVEGFORS läser boken om hur Aftonbladet reste sig ur krisen och blev Nordens största dagstidning
En glassig bok där en av tidningens tidigare chefredaktörer skriver om sig och sina kollegor under de senaste 50 år: det är väl ändå något som med rätta kommer att bli kvar i lådorna på marknadsavdelningens lagerhyllor. Nja, jag är inte så säker. I vart fall förtjänar den stora boken om Aftonbladet som Rolf Alsing har skrivit att både läsas och funderas över.
Visst har det skrivits mycket om Aftonbladet genom åren. Men den remarkabla process som inleddes någon gång i början av 80-talet och som gjorde LO:s problemfyllda kvällstidning till Nordens största dagstidning är långtifrån färdigutredd.
Det är en angelägen presshistorisk uppgift att förstå vad det var som egentligen hände. Uppgiften är också intressant, kanske än intressantare, ur ett allmänt ekonomiskt perspektiv: Vad är det som gör att ett stort företag vänder utvecklingsriktning?
Enligt ett mycket konventionellt synsätt är en tidnings historia dess redaktörers. Men så enkelt kan inte Rolf Alsings jubileumskrönika över 175-åringen Aftonbladet sammanfattas. Visst finns de stora redaktörerna: Sven Sörmark, Sigurd Glans och Thorbjörn Larsson. Men i boken finns också de många och de andra.
De många är ofta namnlösa eller nämnda i förbigående. De är redigerare, skribenter och chefer inom redaktionen. De andra har haft andra befattningar i företaget, dvs utanför redaktionen. Den främste bland dessa är Gunnar Strömblad som var vd under tidningens framgångsrika 90-tal. Men till dessa andra hör också Nils-Erik Jansson, en av Strömblads företrädare, som utan tack tvingades lämna vd-sysslan 1985 efter facklig kritik.
En av de mer udda insatserna gjordes av en annan bland de andra, Sigvard Lindström som röjde upp i alkoholkulturen på redaktionen.
Den lundensiske ekonom-historikern Lennart Schön säger om Sveriges framtid att den kan bli bra och stark, men det förutsätter att vi "gör allt rätt". Detsamma kan nog sägas om företag som verkar under hård konkurrens. Allt måste göras rätt. Rolf Alsing sammanfattar i sex punkter vad som gjordes rätt på Aftonbladet: en hård ekonomisk sanering, en väl sammansvetsad ledning, en strategisk satsning på bilagor i djuptryck (söndagsbilaga och tv-bilagan), en snabb anpassning till förändringar i samhället och tidsandan (kulturskifte från grabbighet till kvinnojournalistik), en frikoppling från ideologisk och partipolitisk lojalitet (personifierat av Lena Mellin) samt inte minst en osannolik oskicklighet i skötseln av huvudkonkurrenten.
Men det måste också vara rätt tidningsmakare. Rolf Alsing citerar Aftonbladets nuvarande chefredaktör Anders Gerdin och låter denne förklara skillnaden mellan Aftonbladets två stora och närbesläktade tidningsmakare i modern tid "Sigurd Glans hade ingen organisationsförmåga medan Thorbjörn Larsson har en extrem talang att bygga effektiva organisationer".
Även om Alsing inte riktigt vill skriva det så hade Thorbjörn Larsson förmågan att göra "allt rätt" i sin roll som chef på Aftonbladet. Larsson var en nödvändig förutsättning för Aftonbladets framgångssaga. Nu i en ledande position hos konkurrenten prövas om Larsson också där visar sig vara en tillräcklig förutsättning.
Mats Svegfors
