GW skriver igen för att överleva

Hjärtat orkade inte med det goda livet

På 20 år skrev Leif GW Persson inga böcker. Men förra året kom så äntligen ”Mellan sommarens längtan och vinterns köld”. Under sex månader låg den högt uppe på bestsellerlistan och ska nu lanseras i USA. I dagarna utkommer hans nya polisroman ”En annan tid, ett annat liv”.

Blygsamhet har aldrig varit något av Leif GW Perssons mest utmärkande drag. Med påtaglig förtjusning berättar han om sina höga upplagesiffror (sammanlagt 300 000 exemplar) och antalet länder (15) som ska ge ut ”Mellan sommarens längtan och vinterns köld”. I USA har den köpts av HarperCollins,ett av världens största bokförlag. Det finns nog en överhängande risk att även ”En annan tid, ett annat liv” går samma öde till mötes. Även här har Leif GW Persson tagit avstamp i en av Sveriges stora traumatiska händelser – sprängningen av västtyska ambassaden i Stockholm 1977.

– Jag tyckte jag hade en historia värd att berättas. Det fanns en svensk anknytning till ambassadockupationen men man har aldrig gjort någonting åt den. Det var för känsligt. Ingen var pigg på att undersöka vem eller vilka som kan ha hjälpt ockupanterna utifrån. Sedan gick åren.

”Jag har alltid varit sosse”

– Nu ska östtyska säkerhetstjänsten Stasis arkiv offentliggöras. Problemet är att många redan varit där och gallrat. Journalister och akademiker var hårt anfäktade av den tidens idéer. Men när tiden ändras ändras också du själv. Jag är helt annorlunda i dag än jag var för 30 år sedan. Jag har alltid varit sosse. Först röd, sedan grå,med tiden allt blåare.

– Men vissa har gjort kolossala omdispositioner. Det finns folk ur tokvänstern som gått till Svenska arbetsgivareföreningen. Utan minsta självkritik. Sånt är obegripligt för mig. Jag har undrat hur vissa mäktat med det. Man ska kunna titta sig själv i spegeln på morgnarna.

Leif GW Persson är kriminolog och professor vid Rikspolisstyrelsen. Hans pånyttfödda författarskap beror till stor del på hans hjärta. Det var i så dåligt skick att hans läkare förklarade att han måste byta livsstil eller genomgå en operation – annars riskerade han att dö. Det var för knappt två år sedan.

”Orkade gå 100 meter”

– När jag vaknade såg jag ned på min stora vita mage och tyckte att jag mest liknade en strandad val. Jag orkade bara sitta en timme framför datorn. Sen somnade jag. Det längsta jag gick var 100 meter till brevlådan. Det goda livet lockade mig. Det var lättare att ta en macka med fet korv, majonnäs, ett par supar och en stor pilsner och sen gå och lägga sig än att sitta och skriva vid maskinen.

I dag har han gått ned 40 kg. Han springer och lyfter skrot varje dag.

– Jag har blivit en riktig hälsofascist. Det är ruggigt. Numera ser jag om folk är överviktiga, vilket jag aldrig brydde mig om tidigare. Och gillar jag då personen ifråga börjar jag föreslå löparslingor och lämpliga kostvanor.

– I dag finns det tioåringar som väger 100 kg. De kommer aldrig att komma in på arbetsmarknaden. De är körda och kommer att dö i förtid. Man borde giftstämpla McDonalds.

Själv äter han färsk frukt, hårt bröd med sallad och skinka och ett ägg till frukost, sushi till lunch och en tallrik fil med flingor till middag. Ingen alkohol.

– Men mina romanfigurer lever som om varje dag vore den sista.

Lyssna

Leif GW Persson läser ur sin nya bok "En annan tid - ett annat liv".

Fakta

Ingalill Mosander