Lovecraft: motbjudande och tilldragande
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2006-01-24
Den enslige gentlemannen H P Lovecraft (1890-1937) skapade på sin tid en barock och mardrömslik skräckvärld som sägs ha påverkat fantasygenren och Stephen King och Alienfilmerna. Den som undrar varför hans motbjudande och antikverade rysligheter fortfarande utövar en egendomlig dragningskraft kan finna mycket tänkvärt i Michel Houllebecqs intressanta essä från 1988, H.P. Lovecraft - Emot världen, emot livet som Kennet Klemets översatt till svenska för Fischers förlag.
Houllebecq hittade Lovecraft i 16-årsåldern och beundrar fortfarande hans unika skrämselteknik, hans "materialitet" och pessimism: "Få människor har varit så totalt genomsyrade av intigheten i all mänsklig strävan. Universum är bara en flyktig uppsättning elementarpartiklar. En övergångsform mot kaos. Som till sist kommer att segra."
Houllebecq ser Lovecrafts rashat, hans fobiska reaktioner på "degenererade folkslag", "italiensk-semitiska mongoloider" eller "flottiga och flinande mulatter" men uppskattar skildringen av ondskan som ett tidlöst faktum utan någon mystisk metafysik eller moralism. Den puritanske, gammaldags bildade men föga affärsmässige Lovecraft som knappt tjänade något på sitt märkliga, mörka författarskap hatade den moderna världen, särskilt dess penning- och sexfixering. Han avskydde realismen i konsten som han fann för ful. Orsaken till att hans verk ännu lever, menar Houllebecq, är att de utgör ett paradoxalt motstånd mot och ett alternativ till livet.
Essä
Pia Bergström
