”Läsarna hade tyckt att jag gått för långt”
Sofi Oksanen kommer med thriller om babyfabriker i öst
Sofi Oksanen har skrivit en högaktuell thriller om vår mörka tid.
”Hundparken” är en rakknivsvass uppgörelse med makten över kvinnors kroppar och babyfabriker i öst.
Eftersom vi befinner oss mitt i en pandemi får vi tala med varandra i telefon. Sofi Oksanen sitter i sin arbetslägenhet i Helsingfors men säger att hon mycket hellre varit i Sverige för att träffa sina läsare.
– Jag har varit inbokad på många internationella framträdanden under året som gått men ingenting har blivit av. Som tur är har jag kunnat läsa, skriva och vara aktiv online. Det har varit roligt att ge boktips på nätet till exempel. Man ska inte bara läsa nyheter, man ska även läsa skönlitteratur eftersom den har förmågan att öppna nya världar.
Sofi Oksanen är en av Finlands största författare och har belönats med en rad prestigefulla priser. Hennes böcker ses som moderna klassiker.
Stora skillnader
Hennes förra roman, Norma, handlade bland annat om handel med mänskligt hår.
– Inför ”Norma” gjorde jag en del research i Ukraina. Det visade sig att ukrainskt hår håller hög kvalitet och är en stor exportprodukt till väst. Fast kvinnorna som säljer sitt hår får naturligtvis inte särskilt bra betalt. Pengarna tar andra hand om.
Hon gjorde även en annan upptäckt.
– Jag insåg att Ukraina hade en mycket liberal fertilitetslag. Det förvånade mig eftersom kyrkan har en starkt ställning i landet. Och kyrkan har ju alltid varit mycket intresserad av kvinnors livmödrar och fertilitet.
Sofi Oksanen konstaterade att lagarna i Väst- och Östeuropa skiljer sig åt i det här avseendet. I Finland, liksom i Sverige, är surrogatmödraskap förbjudet.
– Jag började undersöka den lukrativa industri som bygger på kunskapen om konstgjord befruktning. Och jag blev varse scenerier jag knappt trodde var sanna.
”Kan tvinga till abort”
Hon säger att verksamheten är omgärdad av tystnad och hemlighetsmakeri.
– Men det är mycket pengar involverade. Kvinnor som donerar sina ägg eller fungerar som surrogatmödrar får väldigt lite betalt om man jämför med vad klinikägarna tjänar. Men eftersom det är svårt att försörja sig på sin lön i Ukraina kan även små summor bli betydelsefulla.
Sofi Oksanens beskrivning av kvinnornas utsatthet kan jämföras med de kvinnliga slavarnas i Margaret Atwoods roman Tjänarinnans berättelse, som blev en uppmärksammad tv-serie.
– En klient kan tvinga en gravid kvinna att göra abort. Kanske väntar hon tvillingar och beställarna vill bara ha ett barn. Eller också ångrar de sig och vill inte ha något barn alls. Kvinnorna får inte ha någon kontakt med barnen efter födseln. Detta för att de inte ska knyta an till varandra.
Alltför otroligt
Men så drabbades världen av coronapandemin och gränserna stängdes.
– Det som hänt är att många inte kunnat hämta sina beställda barn. Så nu är klinikerna fulla av spädbarn som ligger och väntar på att bli adopterade. Under tiden får deras mödrar ta hand om dem. Och efter tre månader kan det ha uppstått ett starkt band mellan mor och barn. Vilket gör det känslomässigt svårt för dem att lämna det ifrån sig.
Sofi Oksanen säger att det här scenariot är så otroligt att hade hon skrivit in det i en roman skulle läsarna tycka att hon gått för långt, ingen skulle tro det.
Men Hundparken känns som en glasklar skildring av en verklighet som Sofi Oksanen ofta återkommit till i sina böcker – rovdriften världen begår på kvinnors kroppar. Men eftersom hon är en briljant författare har hon skrivit den som en ursinnig thriller. Man läser med fjärilar i magen.