Mannen som älskar ett kärnkraftverk
”Det här kärnkraftverket är fantastiskt. Det är mitt Pantheon.” Orden är konstnären Anselm Kiefers och objektet är Mülheim-Kärlich, som stängdes 1988. Kiefer har i en intervju i Der Spiegel deklarerat att han vill köpa kraftverket.
Skälen är flera. Han vill, helt i linje med sitt konstnärskap, motverka den tyska oförmågan att minnas sin historia. Han verkar också uppriktigt fascinerad av just kärnkraft, ”en evighetsmaskin, något mytologiskt” som han kallar det. Visst har Kiefer en del poänger med sitt utspel, även om många såklart undrar vad han ska göra med ett helt kärnkraftverk.
En annan tysk konstnär, som går hårdare in i miljökampen utan att romantisera, är Ruppe Koselleck. Han säljer ”Petro Dollar”, verk av dollarsedlar och ihopskrapad spillolja från stränder, för att finansiera köp av BP-aktier. Hans försiktiga gerillaverksamhet går ganska långsamt men om sisådär en 250 år kan samtliga aktier vara köpta. Lite fortare skulle det gå om Kiefer shoppade loss.