Så används skolvinster till att köpa påverkan
Tankesmedjan Balans: Skolägarna blir allt mer aktivistiska i sin lobbyism
”Ett antal aktivister har bestämt sig för att viktigast av allt är att förtala och förinta friskolesektorn i Sverige. Det är rimligt att benämna dem aktivister, ty de driver sin kampanj med ideologisk besatthet. De är fullkomligt faktaresistenta.”
För fyra år sedan levererade Hans Bergström, delägare i Internationella Engelska Skolan, IES, den sågningen av sina meningsmotståndare i en artikel med rubriken ”Skolkritikerna är bottenlöst okunniga om företagande”. Ungefär samtidigt tyckte Academedias huvudägare Rune Andersson att debatten om marknadsskolan drivs av “en liten grupp kritiker som är väldigt fanatiska.”
Det stämde inte att det bara var ”besatta aktivister” eller en ”liten grupp fanatiska kritiker” som ifrågasatte de vinstdrivande bolagens rätt att driva skola. Det stämmer ännu mindre i dag. Frontlinjen i striden om marknadsskolan går numera mellan skolföretagens ägare på ena sidan och på den andra såväl röda som blå ledarsidor, lärarfacket, myndigheter, offentliga utredningar och politiker från allt fler partier.
Storägarna verkar ha förstått detta, för de har ändrat sin strategi för hur de talar om sina meningsmotståndare. Numera är de mer subtila – men också själva mer aktivistiska. När motståndet kommer från liberala ledarredaktioner och självaste skolministern, också hon liberal, ser det illa ut om ägarna svingar för hårt i debatten. Den tjänsten kan dock köpas, och den köps – för pengar som ägarna tjänat på skattemedel.
En annan rapport från förbundet menar att Skolverkets slutsatser om kvaliteten i fristående gymnasieskolor är fel
Hans and Barbara Bergström foundation förvaltar den vinst paret Bergström gjorde när de sålde IES. Fondens donationer ger oss konkreta exempel på vilka aktiviteter skolägarna betalar för. Det handlar bland annat om att ta fram rapporter med slutsatser som underminerar tilltron till myndigheters och statliga utredningars analyser.
European Centre for Entrepreneurship and Policy Reform (ECEPR) fick förra året 80 990 dollar från stiftelsen. Samma år publicerade de rapporten ”En av världens mest likvärdiga grundskolor”, som målar upp en positiv bild av det svenska skolsystemets likvärdighet – tvärtemot den bild av utvecklingen som ges i myndigheters analyser och akademisk forskning.
Även Friskolornas Riksförbunds (numera Almega utbildning) intäkter kommer från skolvinster, det vill säga skattemedel. De har betalat för en rapport om just skolpengen, som hävdar att friskolor är underfinansierade – tvärtemot vad både en statlig utredning och Riksrevisionsverket kommit fram till. En annan rapport från förbundet menar att Skolverkets slutsatser om kvaliteten i fristående gymnasieskolor är fel.
Beställda rapporter måste inte vara dåliga bara för att skolägarna betalat för dem. Det är dock anmärkningsvärt hur den ägarfinansierade bilden av skolsystemet skiljer sig från i princip alla andras bilder.
Det är förstås praktiskt att kunna använda Bergströms pengar till att granska journalister som granskat den egna skolverksamheten
Paret Bergströms stiftelse stöttar även vad som verkar vara rena smutskastningskampanjer av journalister.
Svensk Mediegranskning AB driver Näringslivets Medieinstitut (NMI) som granskar journalister som granskar näringslivet. Under förra året fick NMI 39 121 dollar från Bergströms stiftelse. Samma år publicerade de texter som kritiserade DN:s ledarredaktions texter om friskolor, DN:s främsta skoljournalists granskningar av friskolor och Norrköpings Tidningars granskning av skolkoncernen Nordic International School.
Lobbyisten Göran Torstensson sitter i styrelsen för både Svensk Mediegranskning AB och Nordic International Schools moderbolag Watma. Det är förstås praktiskt att kunna använda Bergströms pengar till att granska journalister som granskat den egna skolverksamheten.
Opinionsbildaren Rebecca Weidmo Uvell skrev under 2023 texter med rubriker som ”DN har en kampanj mot friskolor” och ”Hur mycket får man ljuga om friskolor”, som handlar om DN:s ledarredaktion och främsta skolreporter. Hennes företag Uvell Kommunikation fick samma år 14 679 dollar av Bergströms stiftelse.
Skolminister Lotta Edholm har lovat att ”helrenovera friskolesystemet”. De utredningar som tillsatts har återhållsamma direktiv, men även små regleringar kan hota ägarnas vinster. Det är sannolikt därför de intensifierat sin lobbyism. Efter många år av fria vinstuttag saknas det heller inte pengar att påverka för.
I Sverige är det fritt fram att köpa politisk påverkan i det dolda. Bergströms stiftelse är säkert inte den enda finansiären, men den som lättast kan granskas eftersom den omfattas av amerikanska lagkrav på öppenhet.
Det kan tyckas konspiratoriskt att ställa sig frågan ”vem betalar?” när man läser texter som försvarar de vinstdrivande skolkoncernerna. Men nog är det märkligt att svaret nästan alltid är detsamma: den lilla gruppen aktivistiska skolägare.
Marcus Larsson
Åsa Plesner
Tankesmedjan Balans
