Skolan kan inte slå ut var femte 16-åring
I Haparanda möts två av Sveriges mest brännande framtidsfrågor
Haparanda har ett växande problem med drogmissbruk. Det är rimligt att anta att det har att göra med att kommunen är en transitplats för narkotikasmuggling. Här går som bekant den enda landvägen från Sverige till Finland och nu har tentakler från de kriminella nätverk vars namn vi lärt oss på grund av deras våldsterror – Dalen-nätverket, Foxtrot – nått dit. Konsekvenserna lokalt: mer droger som är lättare att få tag på, grövre våld, fler och yngre missbrukare – ner mot 13 år.
Det berättade Ulf Wallin, polis på orten, i ”God morgon världen” i söndags.
Han sa också att de kriminella dessvärre har en ”mycket god rekryteringsbas” i stan. För inte bara finns där gott om droger, det finns också gott om tonåringar med bleka framtidsutsikter. Förra året hade Haparanda Sveriges sämsta skolresultat, bara 56 procent av de som gick ut nian fick behörighet till gymnasiet (rektorn för den enda högstadieskolan flaggade dock för att ännu inte publicerade siffror kommer att visa på ett bättre resultat i år).
Man kan säga att i Haparanda möts två av Sverige mest brännande framtidsfrågor: hur vi ska bryta de kriminella nätverkens rekrytering av unga (av barn!) och hur vi ska utforma en skola som ger barn bästa möjliga förutsättningar för deras framtida liv. De hänger ihop och vi underpresterar som nation i båda frågorna.
Att de kriminella gängen allt mer använder minderåriga för att utföra de grövsta brotten – mord, sprängningar – vet vi. Så sent som i måndags rapporterade SVT att antalet barn under 15 som misstänks för mordplaner har tredubblats (!) sen förra året.
Samtidigt har vi en skola som slår ut närmare en av fem redan efter grundskolan, med betyget F blir du underkänd och får inte fortsätta – utan att samhället erbjuder några alternativa vägar ut i arbetslivet, som läraren Edith Marelli skrev på DN debatt i veckan. Hon påpekade också att Sveriges närmare 20 procent utan behörighet sticker ut i EU, där snittet ligger på 4,4 procent underkända.
Sambandet mellan ofullständiga betyg och kriminalitet är givetvis inte rakt, den som inte börjar gymnasiet måste inte börja sälja droger. Men vad tror du: om du är 16 år, utan pengar, inte går i skolan och får höra att alla jobb i dag kräver en utbildning – ökar eller minskar benägenheten att cykla med en ryggsäck med droger över gränsen?
Polisen Ulf Wallin verkar i alla fall säker på sin sak. ”Skolresultat och kriminalitet speglar varandra”, säger han i SR-inslaget.
Jag förstår att lärare suckar när debatten säger att skolan måste ta ett större ansvar för att stävja kriminaliteten – de har tillräckligt mycket att göra ändå. Men det är inte lärarna som ska göra nåt utan politikerna, som måste skapa ett utbildningssystem som inte slår ut var femte 16-åring, utan som ger fler unga en framtid.
