Den bruna kulturen breder ut sig i Ungern
Tänk dig att Skansen blir kultursveriges centrum. 80 procent av statliga konstbudgeten läggs på folkloristiskt måleri och tillverkning av dalahästar. Regeringen lovar att konstnärlig frihet ska råda – men bara för dem som är med i en viss konstförening, där kravet på medlemskap är att du är Sverigevänlig.
Ungefär så ser situationen ut i Ungern, där nationalkonservativa organisationen Hungarian Academy of Art sakta men säkert tagit över den offentliga konstscenen, med hjälp av högerextrema regeringspartiet Fidesz.
I boken Art and the F word (Sternberg Press) är Ungern ett exempel på hur kulturens roll förändrats i ett allt brunare Europa. Redaktören, Tensta konsthalls chef Maria Lind har samlat ihop essäer och konst som de senaste åren försökt hantera f-ordet – fascismens – framfart.
Fram träder ett Europa besatt av nostalgi och minnen. Kampen om historieskrivningen står mellan höger och vänster. Framtiden har lämnats åt sitt öde. Även konstnärerna ägnar sig åt ”retro-utopier” – i Sverige ofta i romantiska verk om miljonprogrammet.
Men här finns också högaktuella projekt. Som brittiske Lawrence Abu Hamdans undersökning av språkanalysföretagen som testar asylsökande för Migrationsverkets räkning.
Sverige är världsledande i denna miljonindustri, med privata företag som Verified och Sprakab, det sistnämnda nyligen kritiserat för stora brister i Uppdrag Granskning. Hamdan var dock steget före grävjournalisterna här. Hans verk (kunde även ses på Tensta konsthall i vintras) visar att konsten inte gett upp, trots mörka tider.
