”Sorgen bär jag med mig resten av livet”
Carl-Johan Vallgren om krimromanen, skrivandet och döden
Kriminalromanen “Din tid kommer” är en succé och ska bli tv-serie.
Men huvudkaraktären Björlings avgrundsdjupa sorg delas av författaren.
– Jag behöver kämpa för att få fram tio procent av det jag känner i den här boken, säger Carl-Johan Vallgren, 59.
Det är 27 grader varmt och nerifrån Mälarhöjdsbadet hörs gälla, förtjusta barnskrik. Ljudkulissen blir en skarp kontrast till samtalsämnet. Sorg.
Kommissarie Roger Björlings sorg i kriminalromanen ”Din tid kommer”. Och författarens egen, som han nämner i förbifarten här i skuggan på en bänk.
Bokens handling föddes i jakten på en twist, han gick länge och försökte hitta en udda ingrediens, det som gör att en roman sticker ut.
– Till slut kom jag på det med att huvudpersonens fru har dött i cancer, men han kan ändå se henne, som om hon vore verklig. Att jag skulle kunna använda en död människa som en romankaraktär, som får gripa in i handlingen och hjälpa till i spaningsarbetet. Det tyckte jag var en så bra idé, det blev nyckeln till handlingen.
Därefter kom beskedet att Carl-Johan Vallgrens hustru, skådespelaren Rebecka Teper, hade fått cancer och bara hade några år kvar att leva. Om sammanträffandet säger han:
– Det är ju makabert.
Livet började härma litteraturen
Att skriva ”Din tid kommer” skänkte tröst, säger han.
– Framför allt var skrivandet en tröst för att jag kunde gå iväg och göra något helt annat för en stund, än att ta hand om min fru. Det var en vila i det. Sen – efter att hon var borta – fick jag jag möjlighet att formulera mig mycket kring förlust och sorg.
Förra våren förlorade han sin fru, barnen sin mor.
Många bitar av hans egen sorg finns med i berättelsen om Björling.
– Gud ja. På så sätt är jag extremt nära Björling, hans tankar är i mångt och mycket mina. Vi har ju varit med om samma sak. Det är konstigt när livet börjar härma litteraturen, säger han och vänder bort blicken för en stund.
Författaren intill mig på bänken sörjer, men måste stå upprätt.
– Sorgen är något jag bär med mig resten av livet, den måste fortsätta bearbetas och hanteras. Men jag har tre barn att ta hand om, så jag kan inte gräva ner mig i sorg. Det är ju ett projekt att göra bra människor av dem och få ut dem i livet. Så mitt fokus är väldigt klart, säger han.
– Det är fanimej min plikt att vara där för dem, så fort de behöver mig. Och de är tre, men jag har bara två knän.
Tv-serie på gång
I ”Din tid kommer” ser Björling sin döda fru, han talar med henne. Förlusten påverkar relationen till tonårsdottern Malin, han är inte riktigt närvarande där hemma. Jobbet som kommissarie vid Falkenbergspolisen tar också stor plats i tillvaron. En ung kvinna har hittats död, mycket tyder på att hon hållits fången. Fallet är svårutrett. Men så en dag försvinner Björlings egen dotter.
– Jag hade bestämt mig för att jag skulle lyckas kombinera det smala med det breda, jag ville verkligen att det skulle bli en skönlitterär roman, och ändå en väldigt spännande kriminalroman. Jag hade tänkt på det i flera år, säger Carl-Johan Vallgren.
Recensionerna bekräftar att han lyckats – läsarsuccén likaså. Och nu ska boken bli tv-serie, berättar han, även om han inte kan avslöja vilket produktionsbolag som ska ta sig an den lika gripande som spännande historien.
Vem ser du framför dig som kommissarie Björling?
– Jag vet inte om jag är rätt man att casta till den.
Jodå.
– Vad heter han, den svenska skådisen som jobbar mycket i Danmark? Han var jättebra som Lars Norén i "Smärtpunkten" på SVT. David Dencik! Han skulle kunna göra Björling bra.
När en kriminalroman blir en stor framgång väntar sig många en uppföljare. En serie. Något Vallgren bestämt säger nej till.
– Jag betraktar den som en självständig roman som står på helt egna ben, och då kanske den kommer att leva längre, säger han.
– Jag skulle bli så fruktansvärt uttråkad om jag skulle skriva samma typ av litteratur hela tiden, upprepning är döden för mig, det är motsatsen till konst.
Torg i Falkenberg
Det blir leenden på bänken också. Som när han talar om den stora, trogna läsarskara som byggdes med Augustprisbelönade "Den vidunderliga kärlekens historia". Han möter mycket kärlek från läsarna, berättar han. Kanske blir det extra påtagligt när han är tillbaka i Falkenberg. Uppväxtorten där han först började skriva poesi ("Mest för att jag ville imponera på någon tjej som jag var intresserad av. Det funkade så där.")
– Där kommer jag väl snart få ett torg uppkallat efter mig, säger han med ett skratt.
– Falkenbergsborna är vansinnigt glada i allt jag skriver. Det har liksom inte funnits någon författare från den stan tidigare. Jag är där ibland. Och folk kommer fram och tackar, det är ju underbart.
Många har också skrivit till honom och tackat för skildringarna av sorg i "Din tid kommer". Berättat att de känner igen sig under läsningen. Ändå säger Carl-Johan Vallgren att en roman kanske ändå inte räcker till för att förmedla kraften i sorg.
– Många av de här känslorna är ju bortom det språkliga, de går inte att fånga i ord. Jag gör så gott jag kan, men det mesta ligger bortanför språket. Jag behöver kämpa för att få fram tio procent av det jag känner i den här boken. Det kan finnas andra konstformer som uttrycker det bättre, som musik. Allt går inte att fånga i ord. Och det kanske är det som gör Björling galen, han kan inte fånga det här, det är för stort.
