Sluta banta – du mår bara sämre med diet
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2016-05-03
Bantning ökar risken för skuldkänslor, depression, självhat och ätstörning, skriver debattörerna
DEBATT. Hälsosamma och ohälsosamma kroppar, smala och tjocka kroppar, dieter och vikt - vi matas ständigt med tips och tricks om livsstilsförändringar och resan mot sitt bästa jag.
No diet day äger rum i dag, den 6 maj, och startade 1992 i Storbritannien, för att bland annat sprida kroppspositivitet och hylla de variationer av kroppar som finns. Dagen är även till för att öka medvetenheten om att bantning är farligt och hur liten chansen är att lyckas behålla den eventuella viktminskningen.
Enligt en undersökning av Folkhälsomyndigheten är den fysiska hälsan bland barn i åldern 11 till 15 år god, men deras psykiska ohälsa ökar.
Allt fler barn och unga lider idag av en orealistisk och skev kroppsuppfattning, påverkade av normer som talar om hur en "bra" kropp ska se ut. I samma undersökning säger var femte flicka att de bantar för att blir smalare.
Att banta är farligt. Gifter frigörs i kroppen vid viktnedgång. Risken för bland annat gallsten, hjärtproblem, huvudvärk, muskelkramper och benskörhet ökar.
Kroppen tar inte bara fysiskt stryk, kroppen är inte skild från sinnet. Att banta ökar också risken för känslor av skuld, misslyckande, depression, självhat och ätstörning.
De senaste hundra åren har det marknadsförts över ca 26 000 nya dieter, vilket grovt räknat innebär cirka en ny diet om dagen i hundra år.
95 procent av de som lyckas gå ner i vikt går upp de förlorade kilona, eller mer, inom fem år. Trots den minst sagt dåliga statistiken läggs skulden på den som inte lyckas att gå ner i vikt och bibehålla viktnedgången.
Tjocka kroppar förknippas med negativa egenskaper - lat, oälskvärd, korkad, äcklig, karaktärslös utan självkontroll, en stor belastning och kostnad för samhället.
En studie vid Yale University visade att nästan hälften av de tillfrågade hellre skulle förkorta sina liv med ett år än att vara tjocka. Mellan 15 och 30 procent skulle hellre lida av depression, alkoholism, gå genom en skilsmässa eller ge uppmöjligheten att få barn än att vara
tjocka.
Att vara kroppspositiv innebär att tycka att alla ska ha möjligheten att tycka om sin kropp och att vilja krossa myten om att bara en viss typ av kropp är hälsosam. Men också, om en person skulle vara ohälsosam, har den samma värde och ska behandlas med lika mycket respekt som någon annan.
All den tid och energi vi lägger på att oroa oss över mat och motion, att döma varandra och att avsky oss själva – det är tid och energi vi i stället skulle kunna lägga på sånt som får oss att må bra.
Zahra Olsson
Hannah Kindbom
FAT:UP Malmö
Häng med i debatten – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.