Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Eugen, Eugenia

V: Vi vägrar delta i er brännmärkning

Debattören: Fotbojor till papperslösa – jag ville nypa mig i armen

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2017-04-21

Våld och kriminalitet drabbar alla i ett samhälle, men värst utsatta är alltid vi som inte tillhör eliten, skriver dagens debattör.

DEBATT. För två veckor sen drabbades Sverige av ytterligare en terrorattack. Mitt i Stockholms dunkande pulsåder körde en lastbil in i en folkmassa under fredagseftermiddagens rusning. Fyra personer avled och många fler chockades. Men Sverige och det svenska folket agerade inte med panik, utan med solidaritet.

Människor klev fram och räddade liv, stöttade chockade medmänniskor, bjöd på skjuts i sina bilar och öppnade sina hem för människor som inte hade någonstans att ta vägen. Vi vill stärka det Sverige.

Dammet från Drottninggatan verkar dock tyvärr ha grumlat sikten i politiken. Så gott som alla politiska partier har efter terrordådet tävlat om att verka allra mest hårdhänt och slängt fram ogenomtänkta förslag som både bryter mot grundlagen och mot mänskliga rättigheter.

Plötsligt började Miljöpartiet anse att oskyldiga människor skall bära fotboja. Jag ville nypa mig i armen.

Mp, ett parti som gått till val på en human flykting- och kriminalpolitik och ville ta debatten med Sverigedemokraterna, föreslår fotbojor. Jag tror inte de gör det för att de egentligen tror på det som en lösning utan för att komma först i kön med den ”hårdaste” politiken.

Moderaterna, under ledning av Anna Kinberg Batra, har redan uttryckt gillande för MPs fotboje-förslag. Hon som en gång stod för en rimligare flyktingpolitik riskerar nu att gå till historien som den politiker som hjälpte Sverigedemokraterna till makten, genom att för första gången någonsin öppna för ett samarbete med Sveriges enda nyfascistiska parti.

Vänsterpartiet vägrar att delta i detta politiska spel. Vi vänder oss mot den brännmärkning av oskyldiga papperslösa och hela gruppen muslimer som riskerar bli följden av de andra partiernas repressiva förslag.

Terrorn och hotet om den kommer från flera håll. Vi har sett vitt skilda gärningsmän angripa oskyldiga människor och samhällets funktioner. Breivik är norskfödd, Lasermannen svensk, den som körde lastbilen i Nice var tunisier och den senaste våldsverkaren i raden kom från Uzbekistan.

Det som förenar dem är inte nationalitet eller religion. Det som förenar dem är en bakgrund i kriminalitet, drogmissbruk och hat som fångas upp av olika högerextrema och radikaliserade rörelser. Det är därför åtgärderna måste vara riktade på att stoppa dessa rekryteringar.

Våld och kriminalitet drabbar alla i ett samhälle, men värst utsatta är alltid vi som inte tillhör eliten. Vi som inte kan gömma oss inom egna gated communities. Vi som åker tunnelbana, vi som bor där knarket langas på öppen gata, vi som går till jobbet förbi busshållplatsen där de sköt någon igår.

Vänsterpartiet anser att Sverige behöver en välfungerande polis. En polis som kan sitt jobb och som har förtroende bland medborgarna. Det innebär att vi behöver en lokalt närvarande polis. En som rör sig i skolan, på ungdomsgården, i trappuppgångarna. En som kan arbeta tillsammans med socialtjänst och skola för att stoppa rekryteringen till de kriminella gängen och förhindra att unga tjejer både behöver oroa sig att attackeras för sin slöja och av sin släkt.

Vi är beredda att sätta oss ner med regeringen när som helst för att diskutera hur vi ska få en sådan polis och rätt resurser och kompetens till skolan, socialtjänsten och det civila samhället. Terrorismen är något våra samhällen har upplevt i mer än ett sekel och det finns en påtaglig risk att den inte försvinner.

Vi vill att Sverige tar de internationella erfarenheterna från decennier av terrorbekämpning och använder dessa erfarenhet när vi motverkar terrorism. När Sverige bemöter terror vill vi att de bästa metoderna används, inte det som låter hårdast i tv.

När det sker dåd som på Drottninggatan och i Trollhättan, då har vi inte lyckats. Då måste vi göra mer. Det måste göras arbete kommunalt, det måste kanske göras genom lagstiftning och det måste sannolikt göras även i en budget.


Linda Snecker, rättspolitisk talesperson (V)


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.