Underskatta inte Juholt
Johan Ingerö är förvånad över valberedningens förslag
Den socialdemokratiska valberedningen har fått kritik för senfärdighet. Men ingen kan anklaga den för att vara förutsägbar.
För några dagar sedan var Håkan Juholt en för de allra flesta svenskar okänd försvarspolitiker och tidigare partitjänsteman på studieresa i Afghanistan. Mediernas sökljus var fast fixerade vid Thomas Östros och Mikael Damberg.
Nu står Håkan Juholt triumferande vid mållinjen, efter ett lopp som ingen ens visst att han deltog i. Därmed är inte bara Östros och Damberg helt avhängda. Detsamma gäller även resten av partiets pragmatiska högerflygel. Håkan Juholt hör till partivänstern, och det gör även hans tilltänkta partisekreterare Carin Jämtin. Genom att lägga beslag på de båda tyngsta posterna har vänsterfalangen vunnit en historisk seger i dragkampen om den interna makten.
Men de kan få svårt att omsätta den segern i ökat väljarstöd. Så sent som förra hösten försökte Carin Jämtin locka stockholmsväljarna att rösta på henne. Hennes försäljningsargument var höjd skatt, betjänter i tunnelbanan och könsneutrala toaletter. Stockholmarna svarade med att för första gången någonsin välja om en sittande borgerlig majoritet.
Uppenbarligen anses detta facit nu kvalificera henne för jobbet som socialdemokratins strategiska, taktiska och organisatoriska chef.
Den värsta politiska dödssynden är som bekant underskattning, men det är svårt att se på vilket sätt Håkan Juholt skulle kunna locka tillbaka den urbana medelklass som partiet tappade 2006 och 2010, och som lär avgöra även 2014 års val. I en bok som ges ut nu under veckan säger han sig vara ”så satans trött på dessa närmast religiösa utropen på förnyelse”.
Å andra sidan, Håkan Juholt är närmast helt okänd bland vanliga väljare, vilket ger honom svängrum att teckna en ny bild av sin person och politik. Det är något som Mona Sahlin, med sin kändisstatus, aldrig fick chansen att göra, vilket bidrog till hennes fall. Så Fredrik Reinfeldt och hans regering gör nog bäst i att inte ta allt för lätt på den nya utmanaren. Juholt är tuffare än han ser ut, vilket inte minst hans mästerliga maktspel efter valet ger en fingervisning om. Minns att det var han som ryckte bort mattan under fötterna på Mona Sahlin, genom att ställa sig bakom SSU-kravet på allmän avlösning i ledningen. Men då anade ingen att samme Juholt skulle bli den främsta förmånstagaren av detta uppror.
Nu återstår att se om Socialdemokratin håller på att göra upp med mittenpolitiken en gång för alla, och bli ett verkligt vänsterparti. Det är inte alls omöjligt, för i dag har vänsterfalangen vunnit sin största seger i partiets historia.