Ni förändrar skolan på tvärs mot forskningen
Forskare: Sexåringar lär sig via lek, Johan Pehrson
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2024-09-25 06.30
DEBATT. Häromdagen presenterade regeringen att grundskolan ska bli tioårig och att förskoleklass ersätts med en ny årskurs ett. Bakgrunden är att många elever slutar skolan utan tillräckliga kunskaper i svenska och matematik.
Detta är ett stort problem, men regeringens lösning är inte rätt väg att gå.
Förskoleklassen är obligatorisk, vilket innebär att grundskolan redan är tioårig. Vad är det då som ska förändras för sexåringarna? Det är huvudsakligen två saker: undervisningens innehåll och hur innehållet undervisas.
Utbildningsminister Pehrson och skolminister Edholm menar att innehållet i nya årskurs ett ska ”följa grundskolans ämnes- och kursplaner”. Genom detta ”stärks fokus på tidig läs- och skrivträning”.
Det är en märklig formulering, då förskoleklassen redan följer grundskolans läroplan och utbildningen bland annat behandlar matematiska resonemang, språk och kommunikation.
Hur innehållet ska förändras adresseras tydligare när Pehrson i TV4-nyheterna säger att undervisningen ska fokusera på att ”läsa och räkna och skriva och traggla detta om och om igen”.
En förutsättning för förändrad undervisning är, enligt Pehrson, att den som undervisar sexåringarna ska ”komma upp i den traditionella pedagogik som gäller i grundskolan”. Att specificera vad ”traditionell pedagogik” är svårt, men att det är något annat än det som i dag används i förskoleklass framgår av Pehrsons uttalande.
Pehrson hänvisar gärna till ”forskning”. Frågan är om utbildningsministern har läst den forskningsöversikt som är bilagd utredningen som beslutet lutar sig mot.
Forskningsöversikten slår fast att undervisningen ska vara inkluderande, relationsskapande, lekintegrerad och ha en balans mellan vuxen- och barnstyrda aktiviteter.
Detta synes väldigt långt ifrån att ”läsa och räkna och skriva och traggla detta om och om igen”. Inte heller är det överensstämmande med det jag tror Pehrson avser när han pratar om ”traditionell undervisning”.
I forskningsöversikten betonas också att ”undervisning för barn i skolstartsåldern är en komplex och mångsidig aktivitet som kräver att lärare förmår: a) kombinera ämnesfokus och barns perspektiv, b) genomföra en lekbaserad undervisning, c) etablera dialog med barnen och d) ge relevant stöd i barnens lek och utforskande”.
Den forskning som bilagts utredningen ger således stöd för att barn lär genom att delta i olika typer av aktiviteter på olika sätt – inte genom att ”traggla” och ”traditionell undervisning”.
Att regeringen fattar ett beslut som går rakt emot vad forskningen visar är otroligt sorgligt
Beslutet att lägga ned förskoleklassen och ersätta detta med ”traditionell pedagogik” i en ny årskurs ett bygger på en felaktig föreställning om att barn inte lär sig genom lekbaserad undervisning.
Här vill jag betona att det finns en överväldigande mängd forskning som visar på motsatsen.
Barn lär genom lek, kreativa aktiviteter, guidat utforskande och dialog med andra barn och vuxna.
Att regeringen fattar ett beslut som helt saknar stöd i forskning och i själva verket går rakt emot vad forskningen visar är otroligt sorgligt. Skolans verksamhet ska vila på vetenskaplig grund – det samma gäller uppenbart inte politiska beslut.
Ja, det behöver göras något åt att elever lämnar grundskolan utan tillräckliga kunskaper i svenska och matematik.
Det är bra att det satsas pengar på skolan, men dessa bör läggas på att möjliggöra för lärare att genomföra undervisning som faktiskt fungerar i den aktuella barngruppen.
Därtill behövs resurser för att alla elever får möta kompetenta lärare genom hela sin skolgång.
Johanna Aringer, universitetslektor på Linköpings universitet, forskar om barns meningsskapandeprocesser
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.