Grundskolan görs om och blir tioårig
Pehrson och Edholm: Fokus på tidig läs- och skrivträning för sexåringar
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 16.05 | Publicerad 15.00
DEBATT. I dag kan var fjärde elev inte läsa ordentligt, och situationen är särskilt allvarlig bland de elever som inte pratar svenska hemma. Bland elever med utländsk bakgrund är andelen med bristande läsförmåga dubbelt så hög som bland elever med svensk bakgrund.
Samtidigt så är Sverige ett av de sämsta länderna i OECD vad gäller klassrumsdisciplin. Antalet anmälningar om hot och våld har fördubblats sedan 2012.
Skolan ska vara en stark och utjämnande kraft. Men för att skolan ska kunna vara just det behövs både ett välfungerande skolsystem och lärare som har goda förutsättningar.
Liberalerna har i regering påbörjat arbetet med att bygga upp skolans bärande väggar igen. Det handlar bland annat om alla elevers rätt till riktiga skolböcker, bemannade skolbibliotek och tillgång till elevhälsa.
Även införandet av en nationell skolpengsnorm och ett helrenoverat friskolesystem är välbehövliga reformer.
Men mer måste göras för att skolan ska ha förutsättningar att klara det kompensatoriska uppdraget.
Under lång tid har politiken misslyckats med att se till att vi har ett skolsystem som håller ihop, och nu ser vi konsekvenserna. Många elever som behöver mer och bättre svenskundervisning har inte fått det, och de har stora utmaningar både i skolan och på arbetsmarknaden.
Om utvecklingen fortsätter riskerar vi att få en hel generation unga som i praktiken blir funktionella analfabeter.
Under Liberalernas ledning sker nu en förändring av skolpolitiken. Vi genomför reformer på område efter område för att ta skolan tillbaka till grunderna och återupprätta kunskapsskolan som ska ge alla elever, oavsett bakgrund, en rättvis chans att lyckas.
I budgeten för 2025 kommer fler reformer för att åstadkomma just detta.
Genom att låta sexåringars undervisning följa grundskolans ämnes- och kursplaner stärks fokus på tidig läs- och skrivträning
10-årig grundskola och tidiga insatser
Vi gör grundskolan tioårig. Från och med hösten 2028 kommer alla elever att gå i skolan i tio år och förskoleklassen kommer att bli årskurs ett.
Genom att låta sexåringars undervisning följa grundskolans ämnes- och kursplaner stärks fokus på tidig läs- och skrivträning. Vi inför också ny fortbildning för lärare, så att de genom vetenskapligt belagda metoder får bättre verktyg för att stötta elever i deras språk-, läs- och skrivutveckling.
Skolan är full av skickliga lärare, men vi vet också att många lärare upplever att deras utbildning inte gett dem tillräcklig kunskap om vilka metoder för läs- och skrivinlärning som fungerar bäst. Alltför ofta baseras fortbildningen inte heller på vetenskaplig grund – utan på pigga koncept som friskoleägare och kommunpolitiker köper in. Så kan det inte fortsätta.
Mer svenskundervisning för de som behöver det
Svenska språket är avgörande för att lyckas i både skola och arbetsliv.
I budgeten för 2025 föreslår vi en pilotverksamhet med intensivträning i svenska, inspirerad av Hammarkullsmodellen.
Elever som har svårt med svenskan ska få intensivträning. Exempelvis kan det ske under sommaren som är en period då många barn som inte har med sig svenska språket hemifrån riskerar att förlora kontakten med språket.
Vi skapar också bättre förutsättningar för fritidshemmen att bidra till att stärka elevers språkutveckling, läsintresse och läsförmåga, med särskilt fokus på elever med utländsk bakgrund.
Snart kommer Liberalerna i regering inleda arbetet med att införa en obligatorisk språkförskola för barn i behov av det, samt införa språkkrav för förskolepersonal. Vid sidan av detta förstärker Liberalerna i regeringen språkträning för personal i förskolan.
Trygghet och studiero – en förutsättning för lärande
Otryggheten i skolan ökar, och i många klassrum är det så stökigt att eleverna inte kan koncentrera sig på undervisningen. Detta riskerar särskilt drabba pojkar från studiesvaga hem.
En ny statlig satsning ska underlätta för skolor att anställa fler utbildade personer som kan bidra till ökad trygghet och studiero i skolan.
Det kan handla om att inrätta trygghetsteam som arbetar för lugn och ro, trivsel och trygghet i och utanför klassrummen. Det kan bidra till fler speciallärare och mindre undervisningsgrupper.
Tidigare regeringar har motarbetat mindre grupper utanför klassrummet i tron på att det skulle vara exkluderande. Vi menar att det är precis tvärtom, genom att eleverna får det stöd de behöver får alla en rättvis chans.
Vi satsar också på akutskolor där elever som stör eller skapar otrygghet tillfälligt kan placeras. Dessutom stärker vi skolans och socialtjänstens möjlighet att jobba sida vid sida för att tidigt fånga upp elever med hög frånvaro genom fler sociala team.
Från skärm till pärm
Skolans digitalisering har skett ogenomtänkt, med ökat skärmanvändande även för de yngre eleverna, trots att forskningen visar att barn lär sig bäst med traditionell lärarledd undervisning och med vetenskapligt belagda metoder – böcker, papper och penna.
Vi satsar vidare på riktiga skolböcker, läslistor och bättre stöd till lärare om val av lärverktyg. Det handlar om motsvarande halv miljon nya läroböcker i svenska klassrum nästa år.
Den här skolbudgeten sätter fokus på att fler elever ska få de grundläggande färdigheterna på plats tidigt. Inget är viktigare än att alla elever ska kunna läsa, skriva och räkna redan i lågstadiet.
Vi har påbörjat arbetet med att ta tillbaka skolan till grunderna – där eleverna är trygga och lär sig mer. Det är viktigt för alla, men särskilt de elever som behöver skolan som mest.
Johan Pehrson, utbildningsminister (L)
Lotta Edholm, skolminister (L)
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.