I dag kan Lundin ge offren upprättelse
Debattörerna: Svenska banker och fonder måste ta sitt ansvar och påverka företaget
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2017-05-04
Mer än 15 år har gått sedan de första anklagelserna om att Lundin Petroleums verksamhet i Sudan bidrog till brutala övergrepp mot civila. Men de drabbade lever fortfarande med sviterna.
I dag, på Lundin Petroleums bolagsstämma, har svenska banker och AP-fonder en chans att kräva gottgörelse för offren.
Steven Gawar Tungwar var knappt nio när hans by attackerades av milis. Skolan och kliniken brändes ned, och på jakt efter byns vuxna män fångades Steven in. Han bands fast runt ett träd och blev misshandlad av en milisledare, som frågade var Stevens pappa var. När Steven inte svarade tog ledaren fram en pistol och riktade mynningen mot Stevens panna. ”För sista gången, var är din pappa?”
Stevens by låg i västra delen av Block 5A, ett av Lundin Petroleums koncessionsområden i södra Sudan. Attacken inträffade drygt ett halvår efter att företaget i februari 1997 slöt avtal med Sudans regering om att borra efter olja i området. Då var landet mitt uppe i ett brutalt inbördeskrig, där rebeller i syd gjorde uppror mot maktkoncentrationen i huvudstaden Khartoum.
I det utdragna kriget fick planerna på oljeutvinning med hjälp av utländska företag stor strategisk betydelse: med oljeintäkter skulle regeringssidan kunna finansiera sin krigföring i större skala.
Därmed trappades konflikten i de oljerika områdena upp när rebellerna stred för att förvägra regeringen ett sådant övertag. Som svar inledde regeringen en militär insats för att rensa Lundins koncessionsområde. Insatsen kostade över 12 000 människor livet och tvingade 160 000 på flykt.
Enligt FN:s internationella riktlinjer för företag och mänskliga rättigheter måste företag förhindra att mänskliga rättigheter kränks till följd av dess verksamhet. Om verksamheten påverkar någon negativt, måste företaget kompensera den drabbade. En ägare måste i sin tur ställa krav på att företag som de investerar i respekterar mänskliga rättigheter.
I fallet Lundin har både företag och ägare brustit i ansvar. Trots larmen från Sudan fortsatte flera AP-fonder och Sveriges sju största banker att investera i bolaget, visar en granskning av Swedwatch och Fair Finance Guide.
I dag investerar de totalt över 3,6 miljarder av svenska spar- och pensionspengar i företaget. Flera av dem förklarar bristen på åtgärder med att det att det saknas bevis för Lundins inblandning – trots att både FN-rapportörer och människorättsorganisationer har beskrivit hur bolagets närvaro i Sudan förstärkte konflikten. Deras rapporter visar bland annat hur Lundins infrastruktur, däribland en bro och ett flygfält, användes i attacker på civila.
Dokumentationen till trots har få av investerarna ställt krav på Lundin att ta sitt ansvar för de drabbade i Sudan eller att ens utreda frågan. När tillfälle uppstod att få mer information om anklagelserna mot Lundin genom tillsättandet av en oberoende utredning, ett förslag som lades fram på bolagsstämman 2012, röstade endast två av dem för förslaget.
I dag på Lundins bolagsstämma läggs en ny motion fram om att företaget ska kompensera de drabbade.
Både bankerna och AP-fonderna säger sig följa FN:s riktlinjer. För att leva upp till dessa, och förvalta sina kunders och pensionssparares förtroende, bör de omgående genomföra risk- och konsekvensanalyser för sina investeringar i Lundin med fokus på verksamheten i södra Sudan 1997 till 2003, och öppet redovisa resultaten. De bör även använda sitt inflytande som ägare och uppmana Lundin att ta ansvar genom gottgörelse eller andra åtgärder.
Steven Gawar Tungwar klarade sig undan angreppet med livet i behåll. En annan milisledare kom fram och sade att pojken inte skulle skjutas med orden ”Vi kom hit för att tvinga bort folk. Inte för att döda barn.” Men sedan den dagen följde Steven sin far varhelst han gick. Det skulle dröja många år av flykt innan de kunde återvända till byn.
Steven och många med honom förlorade sin barndom i oljekriget i Sudan. Nu har de ett anspråk på Lundin Petroleum: att deras skador ska gottgöras.
I dag har företagets ägare, bland annat svenska banker och AP-fonderna, en konkret möjlighet att visa att de står upp för mänskliga rättigheter och tar sin del av ansvaret.
Anna Lindenfors, generalsekreterare Amnesty Sverige
Jakob König, projektledare Fair Finance Guide, Sveriges Konsumenter
Egbert Wesselink, senior advisor, PAX
Alice Blondel, kanslichef, Swedwatch
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.