Svensk media blundar för vårt lidande i Iran
Debattören: Den stora azerbajdzjanska befolkningen ignoreras
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2022-11-04
DEBATT. Stort tack till de svenska myndigheter som uppmanar Iran att respektera grundläggande demokratiska principer såsom yttrandefrihet, föreningsfrihet och kvinnors fri- och rättigheter.
Händelserna i Iran som har pågått sedan den 16 september 2022 kan i sin omfattning liknas med det som hände i landet 1979, när Iran fick ett nytt styre och mer än sex miljoner iranier tvingades lämna landet på grund av förtrycket.
Jag hyllar alla de modiga människor som strider mot den iranska regimen med livet som insats.
Men jag liksom tiotusentals andra azerbajdzjaner bosatta i Sverige är väldig besvikna över och kritiska mot hur de aktuella händelserna framställs i svensk media.
Jag anser att medierna har varit partisk i beskrivningen av händelserna och ignorerat azerbajdzjanernas deltagande i händelseutvecklingen.
Den bristfälliga beskrivningen kan antingen bero på okunskap och omedvetenhet om den politiska situationen i Iran eller avsiktlig ignorering, vilket jag hoppas kunna utesluta.
I samband med de senaste veckornas blodiga protester i Iran har svensk media bjudit in representanter för kurder, balucher och andra folkgrupper för att representera exiliranier och/eller deras barn i tv- och radioprogram. I tidningarna om samma händelser tagits upp genom att framför allt belysa dem ur ett kurdiskt perspektiv.
Men man har aldrig bjudit in en azerbajdzjansk representant för att höra om azerbajdzjanernas syn på händelserna. Detta trots att azerbajdzjaner är den klart största minoritetsgruppen i Iran.
De blodiga demonstrationerna i Iran mot landets moralpolis, men också regimen i stort, har vuxit explosionsartat och i detta har den azerbajdzjanska befolkningen spelat en betydande roll.
Azerbajdzjaner är den ursprungliga befolkningen i dagens Islamiska republiken Iran och de utgör upp till 35 miljoner av den totala populationen.
Under det senaste århundradet har azerbajdzjaner varit med om tre revolutioner i Iran och alltid varit den mest politiskt aktiva folkgruppen till följd av att vara den mest diskriminerade och hårt bestraffade av regimen.
Många av exil-iranier av azerbajdzjanskt påbrå hade varit fängslade, misshandlade och/eller trakasserade på grund av sin kamp för rätten att ha undervisning på sitt modersmål, för införandet av officiell status för det azerbajdzjanska språket och rätten att bevara sin litteratur, musik och övriga kulturella särarter.
Bland de som flydde landet i slutet av 1980-talet var även min familj.
Men i Sverige ignoreras dessa människors identitet, deras känslor och åsikter.
Varför är det viktigt att betona Mahsa Aminis etniska tillhörighet, men inte Hadis Najafis eller av de tusentals andra azerbajdzjanska kvinnor och män som miste sitt liv i kampen för mänskliga rättigheter?
För åtminstone jämlikhetens skull bör man väl vara konsekvent i sina rapporteringar? De flesta svenska medier hävdar att ”grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet”.
Vi svensk-azerbajdzjaner visar vår solidaritet med alla fredligt protesterande i Iran och uppmanar politiker och journalister i Sverige att vara opartiska i sitt förhållande till de aktuella händelserna.
Det finns många verksamma kulturföreningar i Sverige bildade av azerbajdzjaner som flydde Iran på grund av regimens förtryck och tortyr. De har bedrivit sin verksamhet i många år i Sverige och genom åren har de skickat tusentals uttalanden till de svenska myndigheterna i vädjan för stöd i deras kamp för demokrati och mänskliga rättigheter.
Men tyvärr har de aldrig fått den adekvata uppmärksamheten.
Vi följer dagligen händelserna i hemlandet med sorg, nervositet och stor spänning. Händelserna utvecklas bland annat direkt i de azerbajdzjanska städerna och det är våra släktingar, nära och kära som drabbas.
Därför uppmanar vi politiker och journalister i Sverige att ta tänka efter i sina uttalanden och vara opartiska i sin behandling av sakfrågan.
Saadat Karimi, fil. dr. i matematik, universitetslärare. Ordförande för föreningen ”Azerbajdzjanska Akademiker i Sverige”
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.