Inte bara glesbygden som behöver pengar
Debattörerna: Även tillväxtkommuner saknar resurser till skola och äldreomsorg
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2019-09-11
DEBATT. Sveriges kommuner står inför en mycket ansträngd situation. Många kommuner saknar resurser för att kunna erbjuda den samhällsservice som invånarna har rätt att förvänta sig. Ett förbättrat utjämningssystem kan möjliggöra en likvärdig och kompensatorisk skola, vård på lika villkor och en omsorg att lita på i hela landet.
Samtidigt får ett sådant system inte konstrueras så att det kväver utvecklingen i de kommuner som fungerar som tillväxtcentra för större geografiska områden. Redan nästa år blir de ekonomiska utmaningarna nämligen mycket kännbara – inte bara i glesbygden, utan även i framgångsrika tillväxtkommuner.
Lunds kommun har en lång tradition av företagande och innovation. Här finns Skandinaviens största universitet och Sveriges första innovationspark, Ideon. Skolorna räknas till landets bästa och inflyttningen är stor.
Norrköpings kommun har sedan 90-talskrisen ställt om sin produktionsinriktade arbetsmarknad till en mer kunskapsbaserad sådan. Sedan år 2009 har antalet arbetstillfällen ökat med nära 20 procent och de senaste åren har arbetslösheten fallit mer än dubbelt så snabbt som i övriga riket.
Sedan år 2015 har båda kommunerna haft en genomsnittlig befolkningsökning på över 1 500 personer om året, samtidigt som det varje år har producerats över 800 nybyggda bostäder i såväl Lund som Norrköping.
Trots våra båda kommuners goda grundförutsättningar står vi inför ett bekymmersamt ekonomiskt läge under de närmaste åren som kräver mycket av oss för att vi ska kunna erbjuda samma goda välfärd som vi gör idag.
Anledningarna till detta är flera. Den demografiska utvecklingen, där antalet barn och äldre ökar snabbare än de som befinner sig i yrkesverksam ålder, är det främsta skälet och dess effekter slår hårt över hela landet. I kommuner med positiv befolkningstillväxt tillkommer dessutom ett kraftigt behov av investeringar som ökar den ekonomiska bördan ytterligare. Här krävs nya lokaler till skolor, vårdboenden och idrottshallar, men även en ansenlig utbyggnad vägar, broar och annan grundläggande infrastruktur.
I Lund beräknas exempelvis åldersgruppen 85 år och äldre öka med närmare 70 procent det närmsta decenniet. Behovet av nya utbildningsplatser i Skåne ökar med 10 000 under samma period, vilket har en stor påverkan på Lund som en av landets största utbildningsanordnare. En sådan utveckling leder till ett markant behov av nya kostsamma investeringar och därmed också en ökad låneskuld.
Att det saknas medel för den kommunala välfärden är knappast en hemlighet, och så sent som i somras uppskattade finansminister Magdalena Andersson (S) själv finansieringsgapet i välfärden till 90 miljarder kronor fram till år 2026.
Naturligtvis finns det också kommuner med långt dystrare utsikter än de vi företräder, ofta i glesbygden där konjunkturen är vikande och invånarantalen minskar. Regeringen har därför föreslagit en förstärkning av omfördelningen av pengar från våra kommuner till glesbygden.
Vi delar helt uppfattningen att kommuner med vikande befolkningstal behöver förstärkning, men om vi vill försvara välfärd i hela landet kommer vi inte runt grundproblemet – vi behöver avsätta mer pengar till skola och äldreomsorg.
Den svenska statens ekonomi har länge varit god, samtidigt som kommunerna står inför sin största utmaning på flera decennier. Den obalansen måste minskas snarast möjligt, och därför måste en höjning av de generella statsbidragen vara våra partiers högst prioriterade fråga i budgetarbetet.
Lars Stjernkvist, Kommunstyrelsens ordförande i Norrköping (S)
Philip Sandberg, Kommunstyrelsens ordförande i Lund (L)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.