Högre standard för fler måste vara målet
Debattören: Globaliseringen bör leda till ökad rättvisa, inte maximal avkastning för ett fåtal
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2017-07-07
DEBATT. Det är möte med G20 i Hamburg 7-8 juli. När världens största ekonomier möts finns en hel del att hantera: nödvändigheten att fortsatt hålla fast vid klimatpolitiska ambitioner, motverka protektionistiska tendenser i världshandeln och implementeringen av FN:s hållbarhetsmål i Agenda 2030 för att nämna några. Områden som var för sig är både politiskt och tekniskt komplicerade.
Därtill läggs svårigheten att balansera vissa företrädares till synes personliga nyckfullhet med ansvarskänsla för en positiv utveckling för de medborgare man representerar.
G20 är ett internationellt maktkoncentrat, här formas tankar och politik för reglering av internationell ekonomi, med följdeffekter för tillväxt, sysselsättning, miljö - och därmed människors livsvillkor.
Många tusentals personer demonstrerar i samband med Hamburg-mötet. Det är förstås en mängd olika anledningar och grupperingar som närvarar och ett kollektivt budskap från alla dessa demonstranter låter sig förstås inte göras. Men en inte alltför avancerad gissning är att protesterna i många fall mynnar i ett missnöje med utfallet av den så kallade globaliseringen.
Då ska vi inte glömma att en uttalad ambition med G20 är just att få till stånd en samordning för en bättre internationell kontroll av globaliseringens villkor. Och på den punkten finns att göra.
Internationaliseringen av ekonomin har under de senaste två decennierna utvecklats i en rasande takt. Teknisk utveckling, länders öppenhet mot omvärlden och finansialiseringen av ekonomin är förklaringsfaktorer till det. Ett bra resultat av detta är att effektiviteten i allokering av resurser (både kapital och kunskap) har ökat, och gynnat investeringar och skapat arbetstillfällen. Ett dåligt resultat är att det samtidigt har blivit lättare för kapitalägare att avsäga sig ansvar för långsiktig utveckling.
Risken med en underreglerad global marknad är att den möjliggör konkurrens via dåliga arbetsvillkor, avsaknad av respekt för tillverkningens miljökonsekvenser och undandragande av skatter.
Den ökade ojämlikheten har delvis sin orsak i ökad globalisering. Det är därför mycket välkommet att det nu talas om behovet av en bättre balans mellan kapitalintresse och sociala och ekologiska värden.
En internationellt sammanflätad ekonomi har många fördelar, men på grund av otillräcklig reglering och i många fall låga politiska ambitioner för omfördelning, fördelas vinster och risker mycket ojämnt.
Ändamålet med ökat utbyte mellan länder måste rimligen vara ökad levnadsstandard för flertalet - inte maximal kapitalavkastning för fåtalet.
Krasst uttryckt, för att globaliseringen inte ska gå i baklås är det nödvändig att ta ansvar för till vilka villkor produktion sker och att dela resultaten med alla som är med och skapar dem.
En hållbar utveckling kräver mer rättvisa.
Monika Arvidsson, utredare Enheten för internationella frågor, LO.
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.