Integrationen bör styra invandring till Sverige
Debattörerna: Annars blir det omöjligt att försvara asylrätten
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2020-07-01
DEBATT. Politik startar i värderingar, men möjligheterna att förverkliga dem handlar om resurser – som alltid i någon form är begränsade. Det gäller skola och sjukvård, och det gäller migrationspolitiken. Det kan ta emot att se och hantera sådana konflikter, särskilt när det handlar om djupa grundläggande värderingar. Men det är nödvändigt att göra det.
Att försöka förverkliga goda intentioner utan att ha tillräckliga resurser för det stjälper snarare än hjälper, och kan undergräva möjligheterna att försvara också de underliggande värderingarna.
Att ta emot människor på flykt handlar inte bara om att just ta emot. Det är också ett åtagande att ge dem en reell chans att bygga upp livet på nytt. Möjligheterna till det påverkas av hur många som kommer.
Sverige tog under 2010-talet emot över en halv miljon asylsökande. Vi har inte i alla delar klarat de utmaningar för integrationen som det stora mottagandet har ställt, och vi har också tidigare brister att reparera.
Det finns flera olika exempel på de stora bristerna i integrationen i dag:
- Arbetslösheten bland utlandsfödda är betydligt högre än bland inrikesfödda,
- Inkomstskillnaderna mellan utrikes- och inrikesfödda ökar
- de grå och svarta arbetsmarknaderna, med sin hårdexploatering av människor, växer och sysselsätter i hög utsträckning utrikesfödda, med eller utan uppehållstillstånd
- utlandsfödda elever får allt svårare att klara skolans kunskapsmål
- Ökad trångboddhet bland utrikes födda, med dagens stora bostadsbrist som viktig förklaring, och tydligt skilda livsvillkor mellan olika bostadsområden
Allt detta måste påverka bedömningen av hur många vi kan ta emot de kommande åren.
Många av de här bristerna kan förklaras med borgerlig bostads- skol- och arbetsmarknadspolitik. Men att rätta till dem är inte helt enkelt och kommer att ta tid. Det ger begränsade möjligheter att samtidigt möta behoven av bostäder, jobb och utbildning hos fler nyanlända.
Vi har också brister i asylsystemet, som skapar både orättvisor mot de skyddssökande och påfrestningar för mottagarländerna. Alla asylsökande har heller inte skyddsskäl, och att hantera det tar tid och resurser från dem som har verkliga skäl.
Vi behöver därför öka kontrollen över invandringen till Sverige, men också söka bidra till att minska tvånget för människor att lämna sina hemländer. Insatserna inte minst från EU för att motverka väpnade konflikter och stärka utvecklingen i fattigare länder är därför mycket viktiga.
I den nya rapporten ”Ordning och reda i vandringstid” lägger vi fram ett antal förslag som förenar ökad kontroll över invandringen med internationell solidaritet och respekt för asylrättens grundprinciper:
Ett nytt EU-system avseende massflyktssituationer på grund av krig:
- Grundprincipen bör vara en utbyggd mottagningskapacitet i länderna som gränsar till kris- och konfliktdrabbade länder. Det kräver utökat stöd från EU via särskilda avtal och ökat stöd till UNHCR.
- Kraftigt utbyggt mottagande av kvotflyktingar inom EU.
Nya riktlinjer för den svenska mottagningen:
- Ett migrationspolitiskt råd som löpande bedömer förutsättningarna för att ta emot och integrera skyddsbehövande
- Ett inriktningsmål, men inget definitivt tak, för hur många skyddsbehövande som kan tas emot. Målet bör omprövas löpande, vartefter förutsättningarna förändras
- Tillfälliga uppehållstillstånd om skyddsbehovet bedöms vara kortare än två år, permanenta tillstånd i övrigt.
- Rätt till familjeåterförening – utan försörjningskrav – för dem som får permanent uppehållstillstånd.
- Nej till amnestier, spårbyten och specialbestämmelser om uppehållstillstånd av annat än skyddsbehov.
- Utbyggd organisation för att verkställa avvisningsbeslut, för att hindra framväxten av parallellsamhällen av personer som trots avslag stannar kvar i landet.
Dessa förslag skapar förutsättningar för migration i de mer ordnade former, som ger underlag för den integration som är betydelsefull både för den enskilde och för det mottagande samhället. Om vi inte förmår skapa en sådan ordning finns uppenbara risker att det undergräver möjligheterna att hjälpa de mest behövande och att det blir omöjligt att försvara asylrätten.
Daniel Färm, chef Tankesmedjan Tiden
Anne-Marie Lindgren, analyschef Tankesmedjan Tiden
Martin Rynoson, bitr analyschef Tankesmedjan Tiden
Lars Stjernkvist, kommunstyrelsens ordförande Norrköping (S)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.