Skolans finansiering håller inte längre
Debattörerna: Sveriges kommuner knäar under det finansiella ansvaret
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2019-07-02
DEBATT. En ny undersökning visar att nästan 9 av 10 kommunala skolpolitiker inte tror på sin egen kommuns förmåga att kunna finansiera skolan i framtiden. Det är nu uppenbart att kommunerna inte klarar av huvudmannaskapet för skolan. Regeringen måste inse allvaret och skynda på processen med ett statligt sektorsbidrag till skolan.
Sveriges kommuner knäar under det finansiella ansvaret för stora delar av välfärden. Svångremmen spänns åt, samtidigt som staten allt oftare tvingas rycka ut för att rädda budgeten för kommunerna, inte minst för skolans skull.
I juni presenterade Finansdepartementet en rapport om att det fattas 90 miljarder inom välfärden de närmaste sju åren. En stor del av välfärdsåtagandet handlar om utbildning för barn och ungdomar. Våra medlemmar utlämnas därför att hantera helt orimliga ekonomiska förutsättningar som drabbar dem de är satta att värna.
Dagens ekonomiska modell för skolan, baserad på varierande kommunal förmåga och ambition, håller inte.
I vår undersökning har 211 av 290 ordförande för de kommunala grundskolenämnderna svarat på fem frågor om grundskolans finansiering. Detsamma har 793 rektorer i grundskolan gjort, nästan alla kommunalt anställda.
Syftet är att få en bild av hur kommunala skolpolitiker respektive grundskolerektorer ser på skolans finansiering i ett tioårsperspektiv. De har delvis olika horisonter, men såväl lokalpolitiker som rektorer har en mycket god förmåga att bedöma det ekonomiska läget för skolan.
Undersökningen visar bland annat att:
- Hälften av de kommunala skolpolitikerna bedömer att förutsättningarna inte är bra när det gäller den egna kommunens förmåga att finansiera undervisning och elevhälsa i grundskolan. Tveksamheten är ännu större när de bedömer kommunsverige som helhet. 60 procent tror inte att kommunsektorn kommer att klara finansieringen av grundskolans kärnverksamhet de kommande åren.
- Hela 87 procent av de kommunala skolpolitikerna tror att det blir nödvändigt med ytterligare statliga resurstillskott, för att finansiera den egna grundskolan. Detta oavsett partipolitisk tillhörighet. En större andel politiker i mindre kommuner uppger att statliga tillskott behövs.
- Över hälften av de lokala skolpolitikerna tror att statlig finansiering skulle förbättra likvärdigheten i grundskolan nationellt.
- Rektorerna visar betydligt större oro än kommunpolitikerna. 84 procent bedömer att förutsättningarna med dagens finansiering av den egna verksamheten är dåliga, 93 procent svarar att det kommer att behövas ytterligare statliga tillskott för att klara grundskolans finansiering. 73 procent av rektorerna tror att den egna verksamheten skulle förbättras med statlig finansiering.
I det så kallade Januariavtalet mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna står att ett beslutsunderlag för skolans förstatligande ska tas fram. Detta stödjer vi.
Men alldeles oavsett skolans förstatligande, måste en konkret modell för ett sektorsbidrag för grundskolan tas fram och införas snarast möjligt! Statlig finansiering av grundskolan med så bred politisk förankring som möjligt måste vara en första prioritet för den nationella skolpolitiken.
Regeringen måste redan nu avisera de planerade sex miljarderna för år 2020 och framåt, gällande det så kallade likvärdighetsbidraget för grundskolan. Därutöver måste staten i höstbudgeten skjuta till det antal miljarder som krävs för att grundskola och gymnasieskola inte ska drabbas av nedskärningar. Dessa resurser måste säkras så de endast används till skolverksamhet, vilket även underlättar övergången till ett kommande sektorsbidrag.
Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund
Matz Nilsson, ordförande Sveriges Skolledarförbund
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.