Jobb för unga - selfies och lönedumpning
Debattören: Dagens arbetsmarknad är som 1800-talets, människor får stå med mössan i hand
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2017-07-20 | Publicerad 2017-07-14
DEBATT. På skärmen ler ungdomar som lagt in en ansökan i appen selfiejobs mot den som besöker sidan. Det skulle kunna vara individuella kort i en skolkatalog, men det är de förhoppningsfulla blickarna hos personer i 20-årsåldern som söker jobb.
Jonathan 16 år, Whitney 24 år, Reza 22 år och Ida 19 år har det gemensamt att de behöver ett arbete. Men i stället för ett vanligt ansökningsförfarande tvingas de ut på en sida där du anger den lägstalön de kan tänka sig att arbeta för i ett konstant race to the bottom lönekravsmässigt.
De företag som marknadsför sig på sidan är i stort bemanningsföretag, som ständigt letar efter nya, ”flexibla” förmågor att skicka ut på uppdrag för en timma, dag eller vecka. Appen kan kännas som en avart, men faktum är att den bygger vidare på en utveckling på arbetsmarknaden där SMS-tjänster etablerats och där en fast heltidsanställning för många är en avlägsen dröm.
Selfiejobs riktar sig tydligt mot unga, och det är bland unga som de osäkra anställningarna är vanligast och förväntningarna utnyttjas mest av mindre nogräknade arbetsgivare.
Men uppluckringen av arbetslivet stannar inte där, utan är något som drabbar alla. Det ”nya normala” som skymtar fram i Selfiejobs-appen får konsekvenser även utanför den specifika gruppen. Osäkra anställningar är vanliga inom en rad sektorer, såsom handeln, hotell- och restaurang, vård och omsorg.
Effekten är att det blir svårare för alla inom de här branscherna att kräva bättre löner och arbetsvillkor. Man betalar med slitna kroppar, sämre sömn och lägre pensioner. Det är inget som syns i någon glad app.
De mest otrygga anställningsformerna, såsom tim- och vid behovsanställning, har ökat mest på arbetsmarknaden sedan anställningsformen ”allmän visstid” infördes 2007, särskild för arbetaryrken.
84 procent av ökningen av tidsbegränsat anställda inom vård och omsorg 2009-2015 är till exempel personer som arbetar per timme eller kallas in vid behov på just en allmän visstidsanställning, enligt siffror från fackförbundet Kommunal.
Det är inte hållbart när vi vet att det kommer att finnas ett stort rekryteringsbehov i framtiden, samtidigt som vi förväntas arbeta längre upp i åldrarna.
Därför kräver Vänsterpartiet ett avskaffande av allmän visstid. Arbetsgivare ska ha objektiva skäl till att anställa annat än tillsvidare. Det minskar godtycket.
Vi vill också stärka rätten till heltid och en ha hårdare reglering vid in- och uthyrning av arbetstagare. Att hyra i stället för att anställa trots att behoven är permanenta, ska inte vara okej.
Ungdomarna på bilderna i appen är födda på 1990-talet, men sett till vissa av förhållandena på den arbetsmarknad de möter hade det lika gärna kunnat vara 1890-talet.
Det är dags att återmodernisera arbetslivet. Ett samhälle där människor i den utsatta position det är att vara arbetssökande, ska konkurrera med varandra genom att sänka sina förväntningar och krav, blir ett kallare, hårdare och på många sätt bakåtsträvande samhälle, också utanför de rena arbetsrelationerna.
Vi ska lyfta oss tillsammans, inte vänja oss vid att någon står och ropar ”you’re fired” bara för att han kan.
Det är omodernt att stå med mössan i hand, 1800-talet gör sig bäst på sedelärande film.
Ali Esbati, Vänsterpartiets arbetsmarknadspolitiska talesperson
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.