Jägarna klarar inte av ansvaret för älgarna
Debattören: Varför ge Jägareförbundet miljoner när de misslyckas med viltvården?
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2022-11-15
DEBATT. Jägareförbundet har under press av skogsbolagen totalt misslyckats med den för jägarna så viktiga älgförvaltingen.
Ska då förbundet få miljonstöd för att ansvara för en viltvård som de uppenbart inte klarar av?
Älgstammen har i dag för låg ålder för att vara optimalt produktiv och livskraftig. Den låga medelåldern beror på en för stor avskjutning av de äldre djuren.
En älgko är som mest produktiv när hon är mer än tre år gammal och får då cirka 1,3 kalvar per år. I dag ligger snittet i Sverige på cirka 0,6 kalvar, bland annat på grund av fel åldersstruktur.
Ingen har väl undgått att se bilder på stolta jägare som har skjutit stora älgar. Det är inte ansvarsfull förvaltning utan en förvaltning utan styrning, där jakt på troféer sker utan att ifrågasättas av Jägareförbundet.
Kan det vara så att Jägareförbundets fokus på att propagera mot varg har gjort att de inte sköter älgstammen på ett ansvarsfullt sätt? De kan ju alltid skylla på vargen!
Eller beror det på att Jägareförbundet har monopol på viltvården i Sverige och därigenom beaktas inte andra åsikter som skulle ge nya perspektiv på förvaltningen och inte ett kortsiktigt nyttjande och eftergifter till skogsbolagen?
Den dåliga situationen för älgen gör nu att konkurrens mellan människa och varg ökar vilket riskerar att leda till en mycket omfattande jakt på varg.
Det trots att det är människan som skapat problemet, inte vargen.
En ansvarsfull förvaltning, där man i mycket större omfattning sparar de äldre älgarna och därigenom får en högre medelålder, skulle kunna leda till fler kalvar och en bättre möjlighet för både människan och vargen att jaga, utan att betesskadorna på skogen blir större.
En Win-win-lösning.
Med en större vargpopulation hade vi också fått nytta av vargens positiva effekter. Vargen tar i motsatts till människan de svaga älgarna, älgar som inte bör föra sina gener vidare.
Det naturliga urvalet leder till att framtida älgar blir livskraftigare mot olika miljöfaktorer: Älgarna skulle till exempel få en bättre möjlighet att bli resistenta mot fästingar. Fästingar som i dagens varma klimat är ett stort problem för älgen.
Vargens ”förvaltning” av älgen gynnar därmed framtida generationers jägare i motsatt till människans jakt som riskerar den framtida jakten.
Fler vargar kan också innebära att antalet trafikolyckor minskar genom att viltet håller sig borta från vägarna.
Utländska studier har visat att fler vargar innebär kostnadsbesparingar som vida överskrider kostanden för boskapsnäringen. Något som inte alls belyses i den vinklade svenska vargdebatten.
Studier på hur den mänskliga jakten påverkar evolutionen hade varit önskvärt men uteblir då bidragen till viltvården enbart går till jägarnas organisationer som prioriterar att lägga pengar på att motarbeta vargen.
Kampanjer som helt uppenbart har påverkat politiker som nu vill försöka minska vargstammen kraftigt utan närmare analys av situationen.
Kan det också bero på att många ledande politiker i dag jagar?
Det är hög tid att organisationer med en mer övergripande syn på jakt och viltvård får ett ökat ansvar och inflytande. Jägareförbundets monopol över viltförvaltningen måste få ett slut.
Den nya regeringen, som säger sig stå för fri konkurrens, borde i Tidöavtalet ha avskaffat Jägareförbundets stora bidrag och monopolsituation. Nu vill de i stället ytterligare förstärka jägarnas makt genom att bland annat skapa en jakt och viltmyndighet.
En myndighet som troligen inte kommer att öppna upp för olika tankesätt, något som en demokrati borde eftersträva.
Magnus Orrebrant, Svenska rovdjursföreningen
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.