Stoppa fimpsnusket efter rökförbudet
Debattören: Bötfäll de slarviga rökarna
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2019-09-20
DEBATT. ”Det ser ut som en container av fimpar här utanför”, säger en restaurangchef i Visby till Gotlands Tidningar. Och han är inte ensam om att göra denna iakttagelse. Från hela landet strömmar rapporter in, om lavinartad ökning av fimpar på gator och torg efter att rökförbudet infördes den 1 juli. Värst tycks det vara utanför restauranger. De rökare som tidigare fimpat i uteserveringarnas askkoppar slänger helt enkelt fimpen på marken i stället.
Redan innan rökförbudet varnade vi för att problemet med fimpar skulle öka – och nu ser vi att vi tyvärr hade rätt. Trots att flera städer försökt att sätta in motåtgärder – allt från extra askkoppar till fimpzoner med fritt wifi – så tycks de inte vara tillräckliga.
Cigarettfimpen är skräpets värsting och toppar våra skräpmätningar i såväl städer som på stränder. Varje år slängs uppemot en miljard fimpar i Sverige. Det motsvarar över 100 ton plast, varav en stor del slutligen hamnar i haven. När dykare i somras inventerade bottenmiljön i Öresund i somras fick de en chock. På havsbotten kryllade det av fimpar, som troligen hamnat där via dagvattenbrunnar.
Fimparna innehåller, förutom av en rad ämnen som är giftiga för levande organismer, även av cellulosaacetat. Det är en slags plast som liksom de flesta andra plaster finfördelas den med tiden till mikroplast, som blir kvar i naturen under mycket lång tid. Fiskar misstar mikroplasten för mat och genom deras magar tar den sig vidare i näringskedjan.
I Sverige är all nedskräpning förbjuden – och den som skräpar ner kan dömas till böter på 800 kronor. Men fimparna är undantagna från böterna, vilket är lika ologiskt som obegripligt. Nio av tio svenskar (93 procent) tycker att man borde kunna bötfällas även för att slänga fimpar på marken.
Dessutom används inte boten. Efter åtta år med nedskräpningsboten har endast 1 451 böter skrivits ut – och antalet har sjunkit över åren. De senaste tre åren har antalet böter för nedskräpning legat stadigt under 100 per år. Det säger sig självt att en lag som inte används inte heller får den förebyggande och avskräckande effekt som det var tänkt.
Den 21 september beger sig återigen svenskar över hela landet ut och plockar skräp i samband med Håll Sverige Rent-dagen. En stor del av skräpet de hittar kommer att vara fimpar. Det är inte rimligt att frivilliga skräpplockare ska behöva städa efter slarviga rökare. Och det är lika orimligt att vi varje år låter 100 ton plast hamna på gator, torg, i naturen och haven.
För att komma tillrätta med problemet måste lagstiftningen kring skräpboten göras om, så att även fimparna omfattas. För att lagen ska få avsedd effekt är det också nödvändigt att de som bryter mot lagen bötfälls. Håll Sverige Rent har därför föreslagit att civila ordningsvakter ska kunna utfärda skräpböter. På det viset avlastas polisen, samtidigt som samhället tydligt markerar att nedskräpning är ett brott som ska tas på allvar.
För att lösa problemet måste lagen ändras, så att den som slänger cigarettfimpar kan bötfällas. Och lagen måste börja tillämpas, så att de som skräpar ner får kännbara straff. Först då kan vi få stopp på fimpsnusket.
Johanna Ragnartz, vd för Håll Sverige Rent
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.