Så kan lantbruket halvera utsläppen
Debattörerna: Ekologisk odling är det enda odlingssystem som är hållbart
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2020-06-26
DEBATT. Lantbruket i Sverige har en unik möjlighet att halvera sin klimatpåverkan genom att minska användningen av konstgödsel, odla mer kolinlagrande vall och förbättra kretsloppet mellan djur och odling. Metoder som av redan finns utvecklade i praktiken inom den ekologiska odlingen.
Världens lantbruk står grovt räknat för en femtedel av växthusgasutsläppen orsakade av oss människor. Samtidigt måste vi producera mat. I det akuta klimatkrisläge vi står inför idag kan dock inte lantbruket undantas även om det producerar livsmedelsråvara. Tvärtom behöver vi ställa om till mer klimatsmart lantbruk för att kunna fortsätta producera mat långsiktigt.
Lantbruket har en unik möjlighet att producera mat samtidigt som det minskar klimatskadliga utsläpp och bromsar klimatförändringarna genom kolsänkor och mångfald i landskapet. Men för att göra det krävs förändringar i dagens lantbruk och livsmedelssystem, även i Sverige.
Lantbruket måste fasa ut fossila bränslen, och många är på god väg. Men både globalt och i Sverige står lantbrukets fossilanvändning för en mycket liten del av utsläppen.
Istället visar forskningen entydigt att det framförallt är tre källor som ger de största utsläppen av klimatgaser från lantbruket:
- lustgas från kvävets kretslopp
- koldioxid från jordbruksmarken
- metan från idisslare
När det gäller lantbrukets utsläpp av lustgas visar forskningen att det finns ett direkt samband mellan att lantbruket började använda konstgödsel på mitten av 1900-talet och de markant ökade utsläppen.
Ofta när konstgödsel diskuteras är det själva framställningen som pekas ut som klimatförstörare, när det i själva verket är konstgödningens nytillförsel av kväve som är den verkliga klimatboven. Forskning visar att klimatpåverkan per hektar på ekologiska och Krav-certifierade gårdar, där konstgödning inte är tillåtet, därför är mycket lägre än på motsvarande gårdar som tillför konstgödsel.
Användningen av konstgödsel förklarar också varför konventionella gårdar generellt sett ger högre skördar än ekogårdar, i alla fall i Sverige och andra nordliga länder. Argumentet att ekologiska metoder i större skala därför skulle ge för lite mat till oss människor stämmer dock inte. Tvärtom menar FN:s livsmedels- och jordbruksorgan FAO att det högintensiva lantbruket misslyckats med att minska hungern globalt trots stort fokus på att öka skördarna med konstgödsel. De pekar istället på mindre intensiva system som har högre mångfald och ger en större variation av livsmedel till människor lokalt, som lösningen.
Mängden mat i världen räcker alltså med ekologiska metoder, särskilt om vi också fördelar maten jämnare, kommer åt matsvinnet och varierar kosthållningen.
Detta gäller även med en ökad befolkningsmängd, vilket en rad FN-organ och Världsbanken konstaterade i en stor tvärvetenskaplig studie redan 2009. Det har också studerats i nordiskt och europeiskt perspektiv med samma resultat: maten räcker långsiktigt med helt ekologiska produktionsmetoder. Dessa studier utgick inte från att alla måste bli ekologiskt certifierade, men att de metoder och ramar som det ekologiska lantbruket har satt upp skulle gälla för alla.
Det finns alltså inga argument för att fortsätta maximera skördarna på bekostnad av klimatet. De planetära gränserna, som professor Johan Rockström m.fl. definierat, visade för flera år sedan att vår förändring av kvävets kretslopp har passerat gränsen för vad planeten tål. I ekologisk produktion siktar odlaren förstås på god skörd, men inom de givna ramarna, t.ex. att inte tillföra konstgjort kväve.
När det gäller odling av vall, det vill säga klöver, örter och gräs med djupa rötter, så är det en klimatsmart metod som används inom svenskt lantbruk och som skapar många viktiga nyttor utöver själva skörden. Vall är de grödor som kan lagra in mest kol i åkermarken, med mellan 300-600 kilo kol per hektar och år.
Forskningen visar att gårdar utan vall har mellan 10 och 25 procent lägre kolhalter i marken. En viktig skillnad med ekologiskt lantbruk är att alla gårdar, även de utan djur, odlar vall.
Alla ekobönder gör därför en viktig insats för klimatet, även om det ekologiska lantbruket också kan göra ännu mer.
När det gäller kornas klimatpåverkan är det också hög tid att nyansera debatten. Ja, det stämmer att de rapar metangas som driver på klimatförändringarna. Men, kor som betar i hagarna om somrarna och som framförallt äter foder från vallodling på vinterhalvåret är helt avgörande för ett långsiktigt hållbart lantbruk. Både för att maten ska räcka och för att bevara den biologiska mångfalden i våra landskap.
Betande djur är helt centrala för att många växter, pollinerande insekter och fåglar ska kunna leva. Detta är en av anledningarna till varför ekologiska och Krav-certifierade gårdar har ännu högre krav på bete och stor andel vallfoder till idisslare än grundläggande svensk lagstiftning.
För att vara långsiktigt meningsfull måste klimatanpassningen inom jordbruket styra mot ökad harmoni med lokala ekosystem och de planetära gränserna.
Ekologisk odling är det enda odlingssystem som är hållbart, certifierat och som går lätt att hitta i butik.
Det är den bästa möjlighet vi har att i stor skala främja ett hållbart jordbruk som mildrar klimatförändringarna och inte utarmar den biologiska mångfalden. På köpet får vi också en mer lokalt anpassad matproduktion och minskat importberoende.
Du som konsument, medborgare eller politiker kan göra mer för att hjälpa oss driva den här utvecklingen; stötta ekologiska och Krav-certifierade odlare, i de dagliga besluten i butiken, i upphandlingen, i de politiska satsningar som finns inom jordbruksområdet.
Anita Falkenek, vd Krav
Sofia Sollén-Norrlin, verksamhetsledare Ekologiska lantbrukarna
Charlotte Bladh André, vd Organic Sweden
Eva Fröman, verksamhetschef Ekomatcentrum
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.