Polisen funkar inte – här har ni bevisen
Polisförbundet: Kommunerna dömer ut vår nya polisorganisation
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2016-11-28
DEBATT. Det har snart gått två år med den nya polisorganisationen. Det är två år med allt för många svarta rubriker. Ett av syftena med reformen var att polisen skulle komma närmare medborgarna.
Bland annat infördes områdespoliser som skulle ha en nära lokal förankring – att känna sitt område och vara känd i området sågs som en av förutsättningar för att lyckas i sitt uppdrag. Men så ser inte verkligheten ut hösten 2016.
Senaste veckan har situationen i polisregion Syd skapat löpsedlar. Polisen i Skåne står med 26 mord enbart i år, varav bara några enstaka klarats upp.
I dagarna har statistik presenterats som visar att polisen har historiskt usla utredningsresultat. Och fler poliser närmare medborgarna känns närmast som en utopi.
I ett uppmärksammat fall i Mellerud under året ringde människor förgäves polisen i tre timmar medan en man stal på Systemet, hotade Hemköps personal och slog sönder torgrestaurangen Börsen. Och Mellerud är bara ett exempel av många. Inte minst i glesbygden är polisnärvaron låg, ibland obefintlig.
Novus har på uppdrag av Polisförbundet frågat landets kommunalråd och oppositionsråd om deras erfarenheter av den nya polisorganisationen.
Hela 63 procent av de som svarat på vår undersökning anser att den nya polismyndigheten inte har lyckats med sin vision om fler poliser närmare medborgarna i sina kommuner. Och 43 procent av kommunalråden säger att omorganisationen påverkat polisens arbete i sin kommun negativt.
Det är bara 14 procent som anser sig vara positiva. Dessutom uppger var fjärde kommunalråd att polisens uppklarande av brott i sin kommun påverkats negativt i och med omorganisationen.
Resultaten i undersökningen är allvarliga. Omorganisationen har kostat enorma resurser och fått negativa konsekvenser för stabiliteten i organisationen. Ytterst är det medborgarna som blir lidande när inte polisen kan utföra sitt uppdrag på ett tillräckligt bra sätt. Det får stora konsekvenser för tryggheten i vårt samhälle.
Utvecklingen måste vända nu. Polisförbundet har fyra konkreta förslag.
1. Uppvärdera yrket. Kompetenstappet måste minska. Allt för många poliser lämnar kåren. Det krävs nu att arbetsgivaren dammsuger budgeten i den pågående lönerörelsen. Dessutom krävs ett nationellt krispaket med en öronmärkt polislönesatsning så att poliser kommer ifatt den övriga arbetsmarknaden.
2. Minska toppstyrningen. Det är på lokal nivå man bäst vet hur situationen ser ut. Då måste det finnas mandat att resurser och prioriteringar hanteras där. Ett arbete har inletts där det nu görs en inventering av situationen på lokalpolisområdesnivå. Vilka uppgifter måste lösas och vilka resurser finns för det. Den resursbrist som inventeringen kommer visa måste åtgärdas och ligga till grund för fortsatt arbete.
3. Avlasta polisen. Poliser lägger en stor del av sin tid på frågor som inte kräver polisiär kompetens. Det kan handla om allt från att stå vid kopiatorer, vakta arresten och sitta i receptionen och lägga alltför mycket arbetstid på administration. Poliser måste avlastas från allt som inte kräver polisiär kompetens.
4. Mer resurser. Polisen saknar i dag resurser att utföra hela sitt uppdrag. När inventeringarna på lokalpolisområdesnivå är gjorda måste fack och arbetsgivare göra gemensam sak i att presentera fakta för politikerna. Då måste antingen mer resurser tillföras eller vissa uppgifter nedprioriteras, ta bort eller läggas på andra aktörer.
I dag försöker polisen lösa en omöjlig uppgift. De som får sitta emellan är medlemmarna i Polisförbundet. De som slutligen drabbas mest är medborgarna.
Som facklig ordförande kan jag inte nog betona vikten av krisinsikt hos både polisledning och styrande politiker. Nu handlar det om att se situationen i vitögat och lösa problemen gemensamt.
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.