En vässad lag kan hjälpa mot näthat
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2015-02-20 | Publicerad 2015-02-18
Debattörerna: Skriv om och utvidga BBS-lagen
En chef på regional nivå i en svensk nazistorganisation hade av tingsrätten fällts till ansvar för ringa hets mot folkgrupp, efter att på Twitter ha spritt bland annat en nidbild av en jude. Mannen invände att flera personer hade tillgång till Twitterkontot, och att hans namn på grund av hans position använts för att sprida budskap i sociala medier. Han ansåg att inte det rört sig om hets mot folkgrupp och därför lät han inläggen ligga kvar på Twitter. Svea hovrätt ansåg den 30 januari att hans invändning ”inte var så osannolik att den kan lämnas utan avseende” och frikände honom.
Efter friandet uppgav han att han ”och Mollgan kommer fortsätta twittra”. Mållgan är sagofiguren Alfons Åbergs låtsaskompis.
En annan hovrätt kom till motsatt slut i ett liknande civilmål förra året, men i dessa mål är beviskravet lägre.
De flesta anmälningar om så kallat näthat – till exempel förtal eller hets mot folkgrupp på nätet – leder inte till åtal. Förtal och hets sprids ofta anonymt. Svea hovrätts dom kan göra det svårare att åtala personer som begått brott på sociala medier. Hur kan man få bukt med näthatet?
En något bortglömd lag är 1998 års lag om ansvar för elektroniska anslagstavlor, BBS-lagen. Enligt den måste innehavaren av en ”tjänst för elektronisk förmedling av meddelanden” lämna uppgift om sin identitet. Innehavare och moderatorer är även skyldiga att ta bort meddelanden som uppenbart innefattar vissa brott: uppvigling, hets mot folkgrupp, barnpornografibrott, olaga våldsskildring och upphovsrättsbrott. Innehavaren har även en uppsiktsplikt.
Lagen har sällan aktualiserats: Högsta domstolen ansåg i Bibeltempletmålet år 2007 att det inte uppenbart hade rört sig om hets mot folkgrupp när en forumanvändare utifrån Bibeln framfört bland annat att bögar borde ”hängas på pålar på stadens torg”. År 2011 fann två hovrätter att lagen var tillämplig på bloggars kommentarfält, även vid förhandsmoderering. När Carl Bildt år 2007 under några månader hade underlåtit att ta bort grova angrepp på palestinier i sina bloggkommentarer, fann en chefsåklagare bland annat att det inte kunde visas att Bildt själv tagit del av inläggen. Bildt hade dessutom bett en person att ta bort dem. Inget åtal väcktes.
Inte heller blev det något åtal när över 200 kommentarer på en nazistisk sajt hade anmälts år 2013. Sajtens utgivare ansågs redan ha fått tillräckligt straff genom en hetsdom om andra inlägg. Linköpings tingsrätt, vars dom hovrätten fastställde, fann samma år att BBS-lagen inte innebär någon skyldighet att ta bort förtal i bloggkommentarer.
Ändras lagens krav på att bara uppenbart brottsliga inlägg ska tas bort, så att den som administrerar en ideell elektronisk anslagstavla blir skyldig att ta bort alla fall av bland annat hets mot folkgrupp, blir det lättare att få bukt med dessa brott. Man hade då inte kunnat komma undan ansvar för sin underlåtenhet genom att hänvisa till Mållgan.
BBS-lagen kan vidare utvidgas att den tar upp även förtal och förolämpning. I varje fall bör lagen kompletteras, så att det framgår hur ofta granskning och borttagning ska ske. Det anonyma näthatet hade inte upphört genom sådana lagändringar, men det hade inte spritts lika lätt. Konsekvenserna av dessa förslag måste grundligt utredas före eventuella lagändringar, och problematiken bör uppmärksammas bland annat av dem som nu utreder integritetsfrågor.
Benjamin O J Boman
Mats Heden
Alexandra Rodell