Vi måste hjälpa fattiga länder i coronakampen
Debattören: Bistånd räddar liv under viruskrisen
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2020-03-23
DEBATT. Den snabba spridningen av coronaviruset sätter hela världen under en enorm press. Även i länder med sjukvård och ekonomi i världsklass förväntas tusentals människor drabbas i sviter av viruset, och många riskerar förlora sin försörjning. Men en pandemi är också en global kris.
Som biståndsaktör varnar Act Svenska kyrkan nu för att effekterna av coronaviruset riskerar att bli fullständigt ödesdigra i länder som står betydligt sämre rustade än oss.
Vi befinner oss i början av en global pandemi. I Sverige precis som i de flesta länder i världen vidtas åtgärder som få ens kunnat föreställa sig för bara en månad sedan, för att begränsa effekterna av ett virusutbrott vi fortfarande inte vet fulla vidden av.
Även Sverige, som kan möta en pandemi med stark ekonomi, väl fungerande sjukvård och låg befolkningstäthet, drabbas hårt.
Men när viruset får fäste i konfliktområden och flyktingläger med extremt svaga hälsosystem står vi inför skrämmande utmaningar. Redan i dag kan infektioner som i Sverige passerar som en vanlig förkylning vara dödliga för barn i ett flyktingläger. Därför uppmanar vi Sveriges regering och EU att inkludera kraftfulla globala åtgärder i de krispaket som nu planeras. Än är det inte för sent!
Som biståndsorganisation rustar Act Svenska kyrkan för att kunna hjälpa våra partner att hantera situationen. Tack vare våra givare kan vi nu anslå medel till en särskild fond inom våra nätverk för att snabbt kunna möta ökade humanitära behov till följd av pandemin, och samtidigt fortsätta redan pågående humanitära insatser. Men behoven är betydligt större än vad vi biståndsorganisationer kan hantera själva.
Förutom risken för extrema nödsituationer slår de omfattande och troligen nödvändiga åtgärderna, i form av reseförbud och karantäner, tyvärr också undan benen på några av världens svagaste ekonomier. I länder med obefintliga trygghetssystem har människor redan förlorat jobb och försörjning till följd av corona.
Vi välkomnar därför satsningarna från exempelvis Världsbanken och WHO för att stötta utsatta länder i arbetet med både hälsa, smittskydd och ekonomi. Men det är långt ifrån tillräckligt. Vi oroas också av att en del av pengarna ges i form av lån till redan hårt skuldsatta länder. Det riskerar att på sikt fördjupa den ekonomiska krisen i dessa länder, vilket i sin tur ökar risken för nya krissituationer.
Det är lätt att vi alla vänder oss inåt i en global kris, men i lägen som detta måste vi tänka både kort- och långsiktigt, både lokalt och globalt. Precis som vi i Sverige identifierar de mest sårbara vid en pandemi och riktar resurserna dit måste vi göra det globalt. Vi måste rädda liv på platser där handtvätt och social distansering överhuvudtaget inte är möjliga. Det handlar också om att stoppa både corona och andra sjukdomar i ett långsiktigt perspektiv.
Överbelastade sjukvårdssystem ökar risken för global smittspridning och utbrott av andra dödliga sjukdomar som malaria, mässling, kolera och ebola. Även om Sverige kan få bukt med spridningen av corona nu kan andra länders bristande förmåga att klara pandemin leda till återkommande utbrott som påverkar hela världen.
Människans förmåga att gemensamt hantera kriser är stor. När det behövs ställer samhället om. Sjukvårdsarbetare går till jobbet för att bromsa smittan och för att rädda liv. Det gör de i Sverige, och i världens flyktingläger. Dessa fantastiska människor måste vi stödja, både här och där.
Biståndsarbetare kommer riskera sina liv också i den här krisen, men vi måste göra vad vi kan för att hjälpa dem göra sitt jobb. Biståndet är ett av de verktyg vi har. Det räddar liv.
Erik Lysén, chef för Act Svenska kyrkan
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.