Wallström kritiserar hellre Israel än judehat
Gunnar Hökmark: Presidenten Abbas antisemitiska tal var mer än ett olyckligt uttalande
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2018-05-07
DEBATT. Reaktionerna mot den palestinske presidenten Abbas antisemitiska tal har varit förvånansvärt förvånade, som om det handlar om ett enstaka övergrepp. Margot Wallström har reagerat som om det rör ett enskilt olyckligt uttalande. Det är fel.
Hatet mot Israel, och viljan att eliminera den judiska staten, bottnar i en antisemitism som i decennier drivit konflikten mellan Israel och arabvärlden.
PLO och senare den palestinska myndigheten har präglats av samma antisemitism som den terror som har syftat till att förgöra Israel. Denna har sina rötter i århundraden av förföljelser.
I Sverige ser vi i dag en antisemitism i två skepnader. Dels den med ett nazistiskt ursprung och med en förment nationalistisk inspiration, dels en öppen och tyvärr inte särskilt ifrågasatt antisemitism med rötter i det hat som har präglat arabiska ledares retorik och politik.
Under andra världskriget förenades denna antisemitism med stöd till den nazistiska krigföringen i Nordafrika och Mellanöstern. Och den präglar i allra högsta grad Mellanöstern och konflikten med Israel.
Är man förvånad har man inte förstått djupet och allvaret i konflikten. Man har heller inte förstått grunden för den antisemitism som i dag drabbar judar i Sverige.
Iran har länge sagt sig vilja eliminera staten Israel, med utvecklade missiler och det nu skrinlagda kärnvapenprogrammet som hot. I Irak och i Syrien har ISIS, eller Daesh, bedrivit folkmord mot kristna och yazidier med ett hat som bara överträffas av hatet mot judar. På Golan-höjderna finns i dag Hizbollah, med en islamistisk extremism och en konventionell vapenförmåga riktad mot Israel.
Så ser Israels säkerhetspolitiska miljö ut och det är utifrån denna situation man måste se den israeliska regeringens försvar av landets existens.
Den palestinska myndigheten, och den palestinska stat som den svenska regeringen har erkänt utan en stats grundläggande förutsättningar, är formad ur antisemitism.
Denna antisemitism utlöste kriget mot den av FN deklarerade staten 1948 och den har sedan dess drivit hatet, terrorn och krigen. Trots att den palestinska myndigheten lagt ner kraven på ett utplånat Israel medverkar man till antisemitism i skolböcker och i tv-program, finansierar efterlevande till självmordsbombare som har tagit judiska liv och drivs i sitt hat mot Israel.
Israel är omgiven av en antisemitism som präglas av ett förakt för demokrati och människors lika värde och som hindrar arabvärlden att få en utveckling mot demokrati.
I denna konflikt har Sverige, inte minst under Margot Wallströms tid som utrikesminister, sällat sig till dem som hellre kritiserar Israel än kritiserar dem som förtrycker sina folk.
Samtidigt som man passivt betraktar hatets krafter attackerar man ett fritt och öppet demokratiskt samhälle som lever under ständiga hot om missiler och där kvinnor och män är fria att forma sina liv oavsett sexuell läggning eller religiös tro. Det är svårt att förstå.
Det är också svårt att förstå att den svenska regeringen med Margot Wallström i spetsen är ovetandes om den antisemitism som odlas på Västbanken och i Israels omvärld.
Förvånas man över antisemitismen bland Israels grannar blir man också frågande och ovetande inför den antisemitism som vi bland annat sett i Malmö.
Ett land som vill värna frihet och demokrati, som vill värna jämställdhet och fördöma förtryck och som säger sig inte acceptera antisemitism, måste kunna mer än att förvånas över vad man ser som enstaka övertramp, när dem man hyllat på nytt avslöjar sin antisemitism.
Sverige kan inte stå tysta inför hatet. Frågan är vad Wallström lärde sig av Abbas antisemitiska uttalanden.
Gunnar Hökmark, delegationsledare för Moderaterna i Europaparlamentet
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.