Dags att förenkla för arbetskraftsinvandring
Debattörerna: Lär av Kanada och inför ett poängsystem
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2021-01-14
DEBATT. Vad är problemet med Sveriges system för arbetskraftsinvandring? Vi kan börja med några exempel.
Företaget Lastvagnsservice i Härnösand hade behov av en lastbilsmekaniker med specifik kompetens som skulle kunna ersätta en tidigare medarbetare och hittade rätt person i Irak.
Migrationsverket satte utan möjlighet till dialog eller rimlig förklaring stopp för detta. Maskiningenjören Ali Omumi med familj blev efter nio år i landet utvisad för att hans förrförra arbetsgivare glömt att teckna några försäkringar.
Juristen Kemi Gbadebo från Nigeria måste trots anställning lämna Sverige för att hennes arbetsgivare inte utannonserade hennes jobb hos Arbetsförmedlingen.
Kompetensavvisningarna slår hårt mot individerna och mot företagen som är beroende av arbetskraft och kompetens.
Det är lätt att bli arg över dessa fall, men det är helheten som upprör mest. Mer än vart fjärde företag anger i Småföretagsbarometern 2020 svårigheterna att rekrytera som sitt största tillväxthinder. Samtidigt är det allmänt känt att det svenska systemet för arbetskraftsinvandring har stora brister, med uppmärksammade kompetensutvisningar och årslånga handläggningstider.
De mindre och växande företagens tillväxtambitioner mals sakta sönder i de kvarnar ansvarige ministern Morgan Johansson ansvarar för. Den utredning som tillsattes våren 2020 för att stoppa kompetensutvisningar är långt ifrån tillräcklig.
Vi vill därför uppmana Morgan Johansson att dra lärdom av Kanadas framgångsrika arbete med arbetskraftsinvandring.
En mycket förenklad beskrivning av landets system för att ta emot utländsk arbetskraft är att det fokuserar på att stärka ekonomin genom de människor som migrerar. Parlamentet fastslår årligen en kvot av arbetskraftsinvandrare som ska uppnås, baserat på näringslivets kompetensbehov (utöver detta tillkommer givetvis asylinvandrare och för dem gäller precis som i Sverige regler om skyddsbehov).
Reglerna för arbetskraftsinvandring skiljer sig markant mellan Kanada och Sverige. Kanada ställer tydliga krav på egenförsörjning, verifierbara kompetenser och erfarenheter som utvärderas redan i ansökan, liksom företagens rekryteringsbehov.
Det enskilda företagets behov av nyckelkompetens spelar stor roll, men systemet väger även in behovet av arbetskraft med relevant kompetens, nationellt och regionalt, i ett poängsystem där även faktorer som ålder, utbildning, språkkunskaper och en rad andra kriterier meriterar.
Ett poängsystem kan verka hårt men vår övertygelse är att det ger den tydlighet och transparens som det svenska systemet saknar.
Vår byråkrati fastnar i formfel i stället för att se till de samlade behoven hos individer och företag. Om det är stor brist på lastbilschaufförer i en region i Kanada ger det fler poäng till en möjlig arbetskraftsinvandrare som erbjudits anställning som lastbilschaufför i den regionen.
Poängsystemet betygsätter inte människor utan deras förmåga att etablera sig i Kanada.
Tillståndsprocessen för arbetskraftsinvandring är i dag byråkratisk och krånglig för såväl individen som för det anställande företaget.
Alltför ofta blandas företagens kompetensbehov ihop med asylinvandring och bristande integration, vilket är olyckligt och ohållbart ur företagens kompetensperspektiv på sikt.
Därför måste den nya grunden för uppehållstillstånd baseras på den objektivitet och rättssäkerhet som ett poängsystem ger, därefter kan systemet breddas till att utgöra den huvudsakliga grunden för reglerna om arbetskraftsinvandring.
Låt Kanada visa vägen till ett konkurrenskraftigare Sverige!
Erik Ageberg, arbetsmarknadsansvarig, Företagarna. Expert i utredningen om arbetskraftsinvandring Ju 2020:05
Catharina Bildt Grape, expert migration och integration, Företagarna
Daniel Wiberg, ekon.dr. chefsekonom, Företagarna
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.