Sätt stopp för hoten mot bönder och jägare
M, C, KD och L: Höj straffen och dra in bidrag till våldsbejakande djurrättsaktivism
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2020-05-07
DEBATT. Det behövs en översyn av lagstiftningen om brott mot lantbrukare, jägare och djurproducerande verksamheter som utförs av våldsbejakande extremister. Brotten skapar stor otrygghet hos dem som utsätts och orsakar ekonomisk skada både för enskilda och för näringslivet.
Det handlar om allt från skadegörelse, ofredande och olaga intrång till hot och misshandel, där det bakomliggande motivet utgörs av en våldsbejakande extremistisk djurrättsaktivism.
Företagare och personer som är verksamma i de gröna näringarna måste kunna bedriva sin verksamhet utan att utsättas för brott. Utöver oron och skadorna som brotten för med sig har de en negativ inverkan på återväxt och rekrytering inom dessa näringar.
Tidigare drabbades främst pälsdjursuppfödare, forskningsanläggningar och slakterier, men problematiken har växt under senare år.
I dag riktar sig hotbilden betydligt bredare och omfattar i princip alla former av djurproducerande verksamheter, så som jägare, ridskolor och eftersöksjägare, som utför ett uppdrag på polisens begäran och i samhällets intresse.
Riksdagen har vid flera tillfällen krävt att regeringen ska agera tydligare och kraftfullare för att motverka den här typen av brottslighet. De insatser som regeringen har presenterat är inte tillräckliga.
Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna vill därför se över lagstiftningen och stoppa utbetalningen av offentliga medel till våldsbejakande organisationer.
Brotten måste leda till kännbara straff. Det är därför viktigt att polisen dokumenterar motivbilden och att detta tydliggörs vid rättegång så att straffmätningen kan väga in om gärningen utgjort ett led i en systematisk eller organiserad brottslighet eller föregåtts av särskild planering.
Lagen är i dag otydlig när det gäller trakasserier som sker på privat mark. Detta utnyttjas av de våldsamma djurrättsaktivisterna. Lagstiftningen kring trakasserier på privat mark bör därför ses över för att öka tryggheten för företagare och invånare på landsbygden.
Det samordnande arbetet kring dessa brott är avgörande för att få ett helhetsperspektiv. Om varje brottsanmälan hanteras för sig av olika utredare är risken stor att omfattningen inte framkommer på ett tydligt sätt.
Rätt frågor måste ställas vid anmälan för att klargöra om brottet utförts av brottsliga djurrättsaktivister och om enskilda brottstillfällen i själva verket handlar om upprepade gärningar mot en och samma person eller verksamhet.
Vi vill därför att en utredare med särskild kompetens om denna brottslighet ska finnas i samtliga polisregioner och att brottslig djurrättsaktivism ska vara en del av den extremism som i dag är föremål för polisen på övergripande och nationell nivå.
Vi har ställt krav på regeringen om tydligare och mer tillgänglig statistik för brott kopplade till djurrättsaktivism, vilket Polismyndigheten själva efterfrågat. En klar och tydlig bild ger bättre förutsättningar att sätta in effektiva insatser och motverka brottsligheten.
Ett förebyggande arbete och proaktiva informationsinsatser från polisen gentemot de personer som riskeras att drabbas av brottslig djurrättsaktivism har varit framgångsrikt för att förhindra brottsligheten.
I förlängningen hotar den våldsbejakande djurrättsaktivismen vår framtida livsmedelsförsörjning, det fria företagandet och vår demokrati. Vi kräver att regeringen gör mer för att stoppa detta.
De förslag vi presenterat skulle utgöra en god start för att säkra tryggheten och motverka våldsam, aktivistisk brottslighet.
Johan Forssell, rättspolitisk talesperson Moderaterna
Johan Hedin, rättspolitisk talesperson Centerpartiet
Andreas Carlson, rättspolitisk talesperson Kristdemokraterna
Johan Pehrson, rättspolitisk talesperson Liberalerna
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.