Utan MP kan S äntligen ta tag i klimatpolitiken
Debattören: Här är dina nya klimatministrar, Magdalena Andersson
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2021-11-29
DEBATT. Att Miljöpartiet lämnar regeringen kan ur klimatperspektiv vara riktigt bra för valrörelsen 2022.
Per Bolund och Märta Stenevi kommer nu kunna driva på fritt i sina gröna profilfrågor.
Men framför allt ger det Socialdemokraterna möjligheten att bygga upp en egen klimatpolitisk plattform och profilera ledande företrädare genom ministerposter. Det behövs.
Svensk klimatpolitik befinner sig i ett potentiellt fokusskifte. Den tidigare fixeringen vid punktskatter och konsumtionsmoral – som tagit sig uttryck i sådant som flygskam och plastpåseskatt – börjar klinga av något.
Att utsläpp och klimatskadlig verksamhet blir dyrare är helt nödvändigt, men den sortens gröna åtgärder riskerar att få skeva effekter om de inte också matchas med stora investeringar för att möjliggöra fossilfria alternativ.
Då exkluderas den som inte har råd att göra klimatsmarta val, jobbar i sektorer som släpper ut, eller bor i delar av landet där det är svårt att ta sig till jobbet på ett hållbart sätt.
Risken blir att många vänder sig mot omställningen och röstar på partier som vill sänka ambitionen.
Därför har det varit hoppfullt att se hur nyindustrialiseringen i norr – som bland annat ska leda till fossilfri tillverkning av stål, järnsvamp och batterier – börjat flytta omställningens fokus mot den gynnsamma position som Sverige kan vinna i framtidens ekonomi.
Jobb, välstånd, välfärd och minskad klyfta mellan stad och land – blir detta klimatpolitikens huvudbudskap skulle den kunna utmana högerpopulismen på många orter.
Socialdemokraterna bör nu formulera en sådan vision.
Med sig in i valrörelsen har Magdalena Andersson ett färskt kongressbeslut om att strategiska klimatsatsningar kan lånefinansieras. Det skulle kunna innefatta investeringar i infrastruktur, fossilfria transportsystem, ny energiteknik och ren elförsörjning.
Partiet bör sluta ett omställningskontrakt med industrier och andra företag: placera etableringar, kapital och jobb med bra arbetsvillkor i Sverige (och betala skatt här) så kommer staten göra vad som krävs för att fossilfrihet ska bli lönsamt och internationellt konkurrenskraftigt.
Mot detta kommer högern inte ha något annat svar än sänkta skatter.
Den nya regeringen hinner såklart inte få mycket gjort på de tio månader som återstår till valet, inte minst på grund av det stökiga parlamentariska läget.
Men regeringsombildningen är ett utmärkt tillfälle att dra upp kursen. Magdalena Andersson ska nu tillsätta en klimat- och miljöminister.
En sannolik kandidat till den posten är EU-parlamentarikern Jytte Guteland, som har stor erfarenhet av EU:s klimatarbete och internationellt samarbete.
Men det räcker inte – Sverige behöver också en samordnings- och omställningsminister i statsrådsberedningen. Om politiken och staten ska ta ett större ansvar för omställningen krävs tydligare styrning och skärpt synkronisering över departementsgränserna.
Klimatomställningen behöver bli en integrerad del av en övergripande målsättning om att nå full sysselsättning och minskade samhällsklyftor.
Den nye ministern bör ansvara för detta helhetsgrepp. Det skulle visa att Socialdemokraterna nu är redo att ge klimatfrågan den tyngd den förtjänar.
En tänkbar kompetent kandidat till rollen: nuvarande statssekreteraren Emma Lennartsson.
Faktum är att Miljöpartiets uttåg ur regeringen skulle kunna snabba på viktiga klimatinsatser som bromsats av tidigare interna slitningar, exempelvis brytning av nödvändiga omställningsmetaller som behövs i ny energiteknik.
Miljödepartementet och andra departement har tidigare inte dragit jämt i frågor som dessa, men med en enpartiregering kan en del knutar lösas upp.
Socialdemokraterna har länge outsourcat det klimatpolitiska budskapet till Miljöpartiet som med sin snäva urbana kärnväljarbas ofta missat viktiga perspektiv för att nå ut brett.
Nu finns en chans att åtgärda detta, den bör S inte låta gå till spillo.
Kalle Sundin, utredare vid tankesmedjan Katalys
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.