Så kan Stefan Löfven ta initiativet i sitt 1 maj-tal
Svenskt näringsliv: När Socialdemokraterna talar sig varma för en aktiv näringspolitik, vad menar de i praktiken?
När Stefan Löfven talar sig varm för en aktiv näringspolitik hakar han på en dold revolution som håller på att vända världen ut och in. Den borde han tala om i sitt 1 maj-tal, och följa upp de vackra orden med konkreta förslag.
Varför växer många fattiga länder så det knakar, medan de rika ekonomierna hackar? Varför har världsfattigdomen halverats sedan 1990, trots att forskare är ganska eniga om att det statliga biståndet knappt har gjort skillnad? Och trots att de flesta av snabbväxande länder beskrivs som korrupta, tyngda av ineffektiva byråkratier, och med demokratiska underskott?
Nu finns ett tydligt svar, som föga uppmärksammas i väst. Trots bristerna sker en dramatisk förbättring av företagsklimatet i de flesta av världens länder. Alla länder som beskrivs som ”tigerekonomier”, såsom Kina, Sydkorea eller Indien har först vässat sitt företagsklimat, och därefter belönats med tillväxt. Sambandet har övertygande klarlagts i forskningslitteraturen.
Under senare år har förbättringen varit störst i östeuropeiska och centralasiatiska länder, enligt Världsbanken, som mäter företagsklimatet i detalj. Där ökar också inkomster mest.
Vi uppmärksammar knappt att företag växer fram i länder som om tio år kommer att vara vassa konkurrenter på världsmarknaden.
Ett hypermodernt skattesystem är till exempel en viktig anledning till att Azerbajdzjan, som dock i praktiken fortfarande är en diktatur, rankas som ett av världens mest snabbrörliga länder. Företagare kan enkelt deklarera på nätet. Korrupta skattehandläggare är bortkopplade. Antalet timmar som företagare i Azerbajdzjan behöver spendera på att hantera skattebyråkratin har minskat med två tredjedelar. För företagare har det rentav blivit enklare att deklarera än i Sverige.
Till och med i Afrika lyckas många länder rycka upp företagsklimatet. I Rwanda har det blivit lätt att starta företag eller att få förhandsbesked för byggärenden. Ur ett svenskt perspektiv är rättssystemet för företag intressant. Det har införts medlingskommittéer för enklare mål. Näringslivskunniga specialdomstolar har bildats. Alla dokument som företag behöver lämna till myndigheter och domstolar sköts elektroniskt. Komplicerade rättsfall tar nu två-tre år med bättre kvalitet. Tidigare tog det ofta fem-tio år att processa genom rättsväsendet, vilket fortfarande är ganska vanligt i Sverige.
Även i den rika världen har många länder förbättrat sitt företagsklimat, men i maka takt och ofta enbart när de tvingats till det. Sverige gjorde sina största förbättringar i samband med 1990-talskrisen, och under åren 2006-2008.
När företag väljer var stora investeringar skall ske måste de självklart väga in var företagsklimat och tillväxt utvecklas bäst under investeringens livstid. Därför har det varit helt rationellt för många företag att investera allt mer i olika tigerekonomier runt om i världen. Och så kommer det att fortsätta så länge vi är nöjda med att det går bättre i Sverige än i Grekland och Italien.
Svenska företag väljer inte mellan Sverige och Grekland. De ser på Sydkorea som nyss avskaffat 600 onödiga lagar och 3500 regler på ett bräde.
Och så jämför de med Sverige där regelförenkling kryper fram i snigelfart. Där regeringen inte förmår sig att backa från en framhastad omreglering av fartygsbränsle som kommer att kosta 20 miljarder kronor med försumbara miljövinster. Där även investeringar i miljöförbättrande åtgärder får vänta i snitt fyra år på tillstånd. Där teleoperatörer sedan flera år vill investera miljarder men stoppas av att prisregleringsfrågan har gått i stå. För att nämna bara några exempel.
I sitt 1 maj-tal har Stefan Löfven chansen att ta initiativet och berätta hur de länder som konkurrerar om svenska investeringar tar rejäla krafttag. Om detta följs upp med konkreta förslag om hur företagsklimatet i Sverige kan lyftas, så kan det inleda en ny era för Sverige där "arbete åt alla" inte bara är en majtalsfras.