Låt coronakrisen bli slutet för oljeekonomin
Greenpeace: Vi kan inte gynna ett fåtal oljebolags vinstintressen på bekostnad av hela vår framtid
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2020-04-25
DEBATT. Oljepriset sjunker och samhällen i flera delar av världen skakas nu av fossilkollaps. Regering och näringsliv måste avveckla oljeindustrin och ta ansvar för den omställning vi behöver.
Det samlade forskningsexpertisen är enig: det finns ingen framtid för fossil energi.
Den offentliga utredningen “Vägen till en klimatpositiv framtid” konstaterar att “För att minska växthusgasutsläppen med minst 85 procent behöver i stort sett all användning av fossila bränslen upphöra i samhället”.
Det globalt antagna Parisavtalet vars ambition, att hålla den globala uppvärmningen väl under två, helst 1,5 grader, innebär att fossila bränslen, det vill säga kol, olja och gas, snabbt måste fasas ut.
Rent ekonomiskt finns det omfattande risker med oljeindustrin. Michael Bloombergs grupp Task force on Climate-related Financial disclosure identifierar flera risker för investerare som hamnar på efterkälken i sin hantering av klimatfrågan, både för till värdet på tillgångar (som vi nu ser krascha) och aktörernas konkurrenskraft.
De pekar vidare på risker för anseendet hos aktörer som anses bidra till klimatförändringar eller inte drar sitt strå till stacken för att mildra klimatförändringarna.
Vi ser också att företag i oljebranchen byter namn från oil till energy eller andra obegripliga saker. Lundin Oil, har blivit Lundin Petroleum och sedermera Lundin Energy och den norska oljejätten Statoil kallar sig nu för “Equinor”.
Det ligger också risker i juridiska processer och listan på klimaträttegångar kan också göras lång. Nyligen kom domen i Urgendafallet i Nederländerna som resulterat i att den nederländska regeringen nu måste sänka landets utsläpp med 25 procent i år.
I Norge driver Greenpeace och Natur och ungdom en process mot den norska staten på grund av att de försökt öppna upp för oljeborrning i Arktis. Detta fall ska nu prövas av Norges högsta domstol. Lägg därtill flera stämningar från städer och stater mot oljebolag och bilden av fossiler som en säker satsning rämnar än mer.
I Sverige har vi ett klimatpolitiskt ramverk där våra klimatmål och klimatlagen ligger till grund för regeringens prövning av Preems planer på att bygga ut sitt oljeraffinaderi i Lysekil, en expansion som enligt Preem själva skulle ge ökade utsläpp på en miljon ton koldioxid per år.
Vi kan välja om vi låter fossileran avslutas abrupt i kollaps, där människor helt plötsligt förlorar sina jobb och länder starkt beroende av fossilekonomin, faller samman. Eller gemensamt ta ett beslut att kontrollerat fasa ut oljan ur våra ekonomier och energisystem på ett sätt som förbereder samhälle och individer för nya möjligheter.
Klimatfrågan är en välfärdsfråga och desto snabbare och mer beslutsamt vi hanterar den, desto snabbare säkrar vi välfärden långsiktigt.
Strax efter årsskiftet dumpade Första AP-fonden sitt fossila innehav. Beslutet baserades på krasst ekonomiska argument och kommer att gagna inte bara svenska pensionssparare, utan även planeten. Första AP-fondens bedömning var att “den pågående omställningen till en mindre fossilberoende ekonomi utgör en stor osäkerhet för bolag verksamma inom kol-, olje- och gasindustrin och investeringar i dessa bolag väntas medföra en högre finansiell risk för fonden.”
Nu måste de övriga AP-fonderna följa efter. Flera miljarder av svenska pensionssparares framtid ligger fortfarande i skakiga oljeportföljer.
Regeringen måste nu ta tillfället att frigöra samhället från fossilekonomins grepp. Vi måste höja priset för att släppa ut, använda stimulansåtgärder för att kickstarta samhällsomställningen och reglera finanssektorn så att medel och fokus flyttas från det förgångna till stabila, hållbara branscher som håller oss inom Parisavtalets 1,5-gradersmål och gynnar människor och miljö.
Det finns hållbara kommersiellt gångbara alternativ till oljan och vi har alla tekniska lösningar som krävs för att ställa om ekonomin.
Det finns inte längre några ursäkter att gynna ett fåtal oljebolags vinstintressen på bekostnad av hela vår framtid.
Vi måste släppa den dogmatiska tron på billig fossil energi för det visar sig gång på gång att priset inte reflekterar den verkliga kostnaden och att fossilekonomin inte är en stabil grund för vår välfärd utan ett hot mot den.
Isadora Wronski, Sverigechef Greenpeace
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.