Rimfrost har gjort Malmö tryggare
Debattören: Mediernas bild polisens satsning är inte rättvis
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2020-05-22
DEBATT. I Coronakrisens skugga har polisens och Malmö stads insatser mot grov kriminalitet kommit i blickpunkten i och med att operation Rimfrost skall övergå till ordinarie verksamhet.
Framförallt riksmedia har tydligt fokuserat på ett negativt sätt – att antalet skjutningar och sprängningar inte har gått ned. Endast detta perspektiv tycks få uppmärksamhet. Detta är mycket olyckligt.
På polismyndighetens pressträff den 13 maj i Malmö redogjordes utförligt för flera effekter av operation Rimfrost och Malmös påverkan på tryggheten i staden. Värderingen utgick från data från ett 20-tal trygghetsundersökningar som kontinuerligt genomförts sedan 1998 i Malmö.
De boendes uppfattningar om problem i Malmö i april 2020 visar på stora förbättringar efter Rimfrostperioden. Viktiga resultat från de data som presenterades av polisen om Malmö bör därför uppmärksammas i diskussionen i högre grad än hittills. Bland annat:
- Observationer som de boende gjort i Malmö av problem och ordningsstörningar har reducerats sista halvåret och noterar nu det lägsta värdet som uppmätts under perioden 2000–2020.
- Utsatthet för våld, stöld och skadegörelse 2020 rapporteras också av de boende till det lägsta värdet över tid sedan 1998. Det är sannolikt att andelen utsatta boende halverats under 22-årsperioden, åtminstone bland den majoritet av boende som besvarat polisens och stadens enkäter.
- De boendes bedömning av polisens arbete i bostadsområdena visade 2020 den lägsta andelen kritiskt inställda uppmätt under hela perioden 2000 – 2020. I nationell måttstock är andelen individer i Malmö med en kritisk inställning till det lokala polisarbetet mycket låg efter Rimfrosts verksamhet.
Är polisens studier lämpliga för att kunna påstå att Rimfrost i Malmö haft framgång?
Enkäten ställer frågor kring vilka problem den boende uppfattar i sitt bostadsområde som redan inträffat i utemiljön, eller som pågår vid passage. Det är också frågor kring egen utsatthet för brott, den tillfrågades allmänna oro för brott, hens mer konkreta känsla av otrygghet inkluderat konsekvenser av detta samt en bedömning av polisens engagemang i bostadsområdena. Allt detta är givetvis mycket viktigt för bedömning av operation Rimfrosts resultat.
Även om data otvetydigt visar på förbättringar senaste halvåret återstår frågan om data håller hög kvalitet och därmed om resultaten är sannolika?
Undersökningar av kriminalitet och trygghet är alltid mycket komplext. Självrapporterade brott i enkäter är lika bra som något annat mått eller till och med bättre än exempelvis anmälningsstatistik som aldrig kan ge en uppfattning om brott som inte kommer till polisens kännedom. I Malmö polisanmälde endast 37 procent av de brottsutsatta respondenterna alla brott som de utsatts för de senaste 12 månaderna.
Svarsfrekvenserna har varit påfallande höga i Malmö över tid. Vad de som inte svarat skulle ha svarat går dock inte att veta med full säkerhet.
Dock indikerar bortfallsstudier att utsatthet för brott troligen inte är högre för de som inte svarar än de som har svarat och att icke-svarsgruppen till viss del liknar den större svarsgruppen och knappast heller förändrats över tid. Det är en rimlig bedömning att Malmös resultat inte påverkas på ett avgörande sätt av bortfallet.
Ny kvalitetssäkring har också skett senaste halvåret av insamlingsmetod, databearbetning, resultat och av hela undersökningsprocessen sedan 1998, med ett antal högskolor och universitet som sakkunniga.
En betydelsefull anledning till de goda resultaten av operation Rimfrost är att polisen fokuserat på Malmöbornas största problem i nuläget; skjutningar och annan grövre brottslighet.
Att i sin vardag se poliser utföra sitt arbete mot dessa problem är för många boende nyckeln till polisens legitimitet och det är det som sannolikt kommer fram i resultatet av undersökningen i april 2020. Så därför kan det finnas anledning för riksmedia att i större utsträckning också belysa och uppmärksamma detta som Malmöborna nu så tydligt uttryckt.
Kjell Elefalk, tidigare utvecklingsdirektör på Rikspolisstyrelsen, numera rådgivare i trygghetsfrågor med nationella och internationella
uppdrag sedan 2010
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.