Ni kvinnor i vården – äntligen är det er tur
Debattören: Vi viker två miljarder om året till bättre jobbvillkor för personalen
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2017-06-13
DEBATT. Tim-vik som aldrig går över till fast tjänst, stressen som omöjliggör att räcka till för gamla människor som vill ha en hand att hålla i eller en röst att lyssna på, scheman som gör att privatlivet aldrig går ihop eller administration som tar all tid från nyförlösta kvinnor och deras barn.
Åratal av för lite resurser och privatiseringar har gjort att sjukskrivningarna i vården når alarmerande nivåer, att personal lämnar sina yrken och färre ser en framtid som vårdarbetare.
Enligt Sveriges kommuner och landsting behöver 85 000 nya undersköterskor anställas i hälso- och sjukvården och äldreomsorgen till 2022. En rättmätig fråga i sammanhanget: hur ska man locka unga människor till en verksamhet som andra flyr från?
Förlossningsvården krisar, socialtjänsten behöver resurser. Socionomer, sjuksköterskor, undersköterskor, barnmorskor är bristyrken i dag och en stor anledning till det är de tuffa arbetsvillkoren. Kvinnor betalar i dag underfinansieringen av vår gemensamma sektor med sin hälsa och sina kroppar.
I Vänsterpartiets Sverige bygger vi en välfärd att lita på för alla, inte bara några få. Att sjukvården fungerar är helt avgörande för vårt samhälle och de som arbetar där bär bokstavligen allas vår chans till god vård och hälsa i sina händer. De måste få förutsättningar till rimliga arbetsvillkor och en bra arbetsmiljö. Så är det inte riktigt i dag.
Därför utvecklar vi ständigt vår politik på detta område och driver på regeringen för att arbetsmiljön och arbetsvillkoren inte bara ska blir bättre utan så bra att det blir en attraktiv arbetsplats för många.
Vänsterpartiet har i förhandlingarna med regeringen inför höstens budget därför förhandlat fram 2 miljarder till landstingen runt om i Sverige som ska gå till förbättrade arbetsvillkor för vårdanställda.
Det är 2 miljarder per år och det är en permanent satsning.
De 2 miljarderna till förbättrade arbetsvillkor och arbetsmiljö kommer att komma landstingen till del redan med start 2018. Konkret kan det handla om möjlighet till mer sammanhållen ledighet, fler arbetskamrater, möjlighet att läsa vidare för att få specialistkompetens inom sitt yrke som undersköterska eller sjuksköterska.
Tanken är att fack och landstingen i regionerna gemensamt ska bestämma på vilket sätt pengarna bäst kan användas. Det ser olika ut i olika landsting, och därmed skiljer sig behoven åt.
Dessa extra 2 miljarder blir ett viktigt komplement till de satsningar som Vänsterpartiet drivit igenom tidigare, de 10 extra miljarderna till kommuner och landsting, satsningar på att förstärka resurserna för att arbeta med kvinnors hälsa, fler anställda och kompetenshöjning i äldreomsorgen.
Det är bra och viktiga satsningar. Men vi nöjer oss inte med det. Vi fortsätter att driva på för att få ett stopp på vinstjakten i vården. En fråga som i hög grad påverkar anställningsvillkoren i vården. Vi driver på en arbetstidsförkortning inom kommuner och landsting och för att slopa anställningsformen allmän visstid.
Vänsterpartiet förstår att vår gemensamma sektor med skola, vård och omsorg i centrum behöver resursförstärkning. Just därför har vi förhandlat fram skattehöjningar – som möjliggör fler anställda i vården – för dem som tjänar mest.
Att vi finns med i vid förhandlingsbordet med regeringen gör skillnad. Vår politik har alltid som mål att minska klyftorna mellan de som har och de som inte har.
Under allt för många år har det varit höginkomsttagarna som tjänat mest på den ekonomiska politiken. Nu måste det vara undersköterskornas tur, sjuksköterskornas tur, de som jobbar nattskiften på sjukhusen - det är deras tur nu.
Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson, Vänsterpartiet
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.