Kristersson, bjud in Trump till Sverige

Ronie Berggren: Att driva på anti-Trumphysterin gynnar ingen

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 07.06

helskärm

DEBATT. Donald Trumps valseger den 5 november var överväldigande. Hans anhängare jublade, den andra sidan grät. Känslor som genom sina vitt skilda sidor av spektrat illustrerar den amerikanska polariseringen.

Här i Sverige har vi länge matats med Demokraternas sida av spektrat. Därför har rösterna från Sverige efter beskedet om Trumps seger också varit dystra.

Före detta statsminister Fredrik Reinfeldt, numera ordförande för Svenska Fotbollförbundet, tog det extra långt och sa att Trump ”har en förstörelsekraft i att hota den amerikanska demokratin och att ytterligare destabilisera världsordningen som ingen annan människa på den här jorden”.

Ett hyperboliskt yttrande besläktat med samma extremiststämplar som vi lärt oss att förknippa med Vladimir Putin, men som den amerikanska vänstern också använt sig av i syfte att demonisera Donald Trump.

Att importera den amerikanska vänsterns oppositionspropaganda är emellertid inte konstruktivt för ett Europa som i allra högsta grad är beroende av en god relation till det USA där Donald Trump snart kommer att sitta i förarsätet.

När vår nuvarande statsminister Ulf Kristersson i somras gästade Natomötet i Washington D.C, skrev jag en uppmaning i Aftonbladet om att avlägga en visit också hos Donald Trump i Mar-a-Lago för att samtala om situationen i Ukraina och inte ge Viktor Orban europeisk patent på att prata om Ukraina med Trump.

”Trump älskar besökare och är alltid världens bästa värd när folk från andra länder hälsar på”, skrev jag då.

Nu med Trumps faktiska seger förstår vi i Sverige att Europa – åtminstone om vi tar ett djupt andetag och tänker klart om saken – att vi på något sätt behöver gå USA tillmötes.

Men vår – i stor utsträckning självvalda – oförståelse för personen Donald Trump, gör också att vi behöver få en del svar för att klara av att lägga kraft bakom insikten: Vad kommer Trumps presidentskap innebära för Ukraina? För Nato? För handeln mellan USA och Europa? Och för klimatarbetet?

Det är svårt att se Sverige (och övriga västra Europa) få en bekväm relation till USA utan att åtminstone ha fått resonera med Trump om dessa frågor. Och även om Donald Trump själv inte har frågat, skulle USA:s arbete i världen bli enklare om Trump fick besked om vilken relation Europa önskar ha med honom.

Det enklaste sättet att behandla vårt djupt sittande svenska och europeiska ”Trump derangement syndrome” och samtidigt ge USA de besked som USA kan gynnas av att få, är om Sveriges sittande statsminister – i stället för att driva på den sedan länge högljudda anti-Trumphysterin – helt enkelt bjuder in Donald Trump till statsbesök i Sverige.

Några valfria europeiska höjdare kan bjudas in samtidigt. Det skulle göra de transatlantiska relationsknutarna lösare i stället för hårdare, och bädda för en vänskaplig relation i en tid när en sådan relation är viktigare än någonsin.

Att blanda ihop Trump med Putin, eller att beskriva Trump på samma sätt som man skulle kunna beskriva ett kärnvapen, är nämligen ingen smart väg framåt om man vill att Väst ska hålla samman. Vill man använda en fotbollsparallell, så kan man säga att det är ett rejält självmål.

Så, Ulf Kristersson – bjud in Donald Trump till Sverige.

Du följer då i spåren på just Fredrik Reinfeldt, som stod värd för ett besök av Barack Obama, och Göran Persson, som stod värd för ett besök av George W. Bush.

Nu tredje gången gillt. Och om du bara gör det vackert, storslaget och fantastiskt, det vill säga med samma gästfrihet som Trump själv så ofta visar, så kommer det att bli lyckat och förhoppnings resultera i att Europa och USA inte behöver uppfatta varandra som två skilda planeter.

Ronie Berggren, konservativ debattör, författare till boken, ”Donald Trump – en synnerligen amerikansk president”

Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.