Vårt miljösamvete är gruvarbetarnas död
Debattörerna: Sverige får inte blunda för lidandet i Kongo-Kinshasa
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2020-03-03
DEBATT. Det har nu gått 20 år sedan Panzisjukhuset i Kongo-Kinshasa tog emot sin första patient som utsatts för våldtäkt. Sedan öppnandet har mer än 55 000 kvinnor och barn gått genom dörrarna och sökt vård efter att de utsatts för sexuellt våld.
Chefsläkaren och 2018-års fredspristagare Denis Mukwege har under många år rest världen över för att uppmärksamma det internationella samfundet om problemen i hemlandet och hur det hänger samman med produktionen och konsumtionen hos oss.
Vi ser ett direkt samband mellan det sexuella våldet och var striderna över landets mineraler pågår.
Sedan Denis Mukwege och Nadia Murad tog emot Nobels fredspris 2018, har vi sett flera positiva steg i rätt riktning. Vi noterar att kampen för kvinnors värdighet nu finns med på den globala världsagendan och i internationell media.
Denna medvetenhet har varit avgörande för att ta itu med ett problem som först och främst behövde erkännas som ett problem.
I oktober 2019 lanserades ”Global Fund for Survivors” i FN i New York. Den ska ge överlevare av sexuellt våld ersättning och rehabilitering.
Under G7-toppmötet i Biarritz i augusti 2019, åtog länderna sig att få ett slut på könsbaserat våld.
Denis Mukwege och Nadia Murad har också tillsammans verkat för antagandet av Resolution 2 467 i Säkerhetsrådet som handlar om ett ansvarstagande av barn som föds till följd av våldtäkter i krig och konflikt.
Dessa framsteg visar på en ny dynamik, där tidigare likgiltighet brutits. Det inger hopp om att förändring är möjlig. Men framstegen är begränsade. Mänskliga rättigheter hånas och trampas på över hela världen. Sexuellt våld mot kvinnor och barn är fortfarande ett allt för vanligt vapen för att dominera, skrämma och utrota samhällen.
I Kongo-Kinshasa finns en stor törst efter fred, rättvisa och demokrati. Men trots alla fredsavtal som skulle leda till demokrati, lever man fortfarande i ett mellanting mellan krig och fred. Hundratals beväpnade grupper fortsätter att skapa kaos, för att den olagliga utvinningen av mineraler ska kunna fortsätta.
I december 2018 riktades allas ögon mot Kongo-Kinshasa, nu är det tyvärr alltför tyst igen. Vi vill därför återigen påminna om fredspriset och varför frågan fortsatt måste belysas. Sverige har genom åren bland annat tack vare före detta utrikesminister Margot Wallström, varit ett av de länder med störst engagemang för de problem som pågår i Kongo-Kinshasa.
Vi vill uppmana utrikesminister Anna Linde att hålla liv i det engagemang.
För att skapa fred och stabilitet i Stora sjö-regionen krävs en transparent och ansvarsfull handel av mineraler och naturtillgångar.
Kongo-Kinshasa är ett nyckelland i den gröna omställningen. Tillverkare av elbilar och elcyklar är beroende av kobolt från Kongo-Kinshasa för att framställa sina batterier. Coltan behövs i tillverkningen av mobiltelefoner och datorer. Man uppskattar att 60 procent av världens koboltreserver och 80 procent av coltanet finns i Kongo-Kinshasa.
Vi kan konstatera att ett gott miljösamvete hos oss, kostar livet för gruvarbetare i Kongo-Kinshasa.
- Vi vill se ett intensifierat engagemang från svenska regeringen, för politisk förändring i Kongo-Kinshasa.
- Vi vill se ett kraftigt ökat ansvar hos svenska företag som är beroende av mineraler för sin produktion av till exempel elbilar och it-produkter, att spåra vart mineralerna kommer ifrån.
- Vi vill se ett ökat ansvarstagande hos alla svenska konsumenter. Vi måste kräva av producenterna att de produkter vi handlar, har tagits fram på ett rättvist och etiskt sätt.
Denis Mukwege, chefsläkare på Panzisjukhuset i Kongo-Kinshasa och 2018-års fredspristagare
Niclas Lindgren, direktor PMU, Pingstmissionens utvecklingssamarbete
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.
Gå med i vår opinionspanel du också
Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.