Få hem Djalali och sätt stopp för Irans strategi

Amnesty: Efter 3 000 dagar i fångenskap – nu måste Sverige ta hjälp av andra länder

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2024-07-12 06.00

Även om Sverige menar att man har gjort sitt yttersta för Ahmadreza Djalalis fall har man inte lyckats få honom frigiven. Efter 3 000 dagar i fångenskap är det hög tid att Sverige tar hjälp av EU och andra länder för att säkerställa att Ahmadreza får komma hem till Sverige, skriver Anna Johansson.

DEBATT. I 3 000 dagar har den svensk-iranske läkaren och forskaren Ahmadreza Djalali suttit frihetsberövad i Iran, åtskild från sin familj i Sverige och med dödsstraffet hängandes över sig.

Även om Sverige menar att man har gjort sitt yttersta för Ahmadrezas fall har man inte lyckats få honom frigiven. Det är hög tid att Sverige tar hjälp av EU och andra länder för att säkerställa att Ahmadreza får komma hem till Sverige.

 

Ahmadreza Djalali fängslades 2016 under en arbetsresa i Iran och dömdes året därpå till döden i en så kallad revolutionsdomstol.

Dessa domstolar står under säkerhetstjänstens inflytande och är ökända för sina orättvisa rättegångar. De anklagade tvingas ofta till regisserade “bekännelser” inför videokamera, som sen visas i statlig tv för att utmåla de anklagade som skyldiga inför det iranska folket.

Detta hände även Ahmadreza Djalali och domstolen använde sig primärt av hans framtvingade ”bekännelse” för att döma honom till döden för ”korruption på jorden”.

 

Både Sverige och Iran är bundna av den internationella konventionen mot tagande av gisslan. Konventionen definierar gisslantagande som frihetsberövande av en person ihop med hot om att döda, skada eller kvarhålla personen, om inte specifika villkor uppfylls av en tredje part.

Dessa villkor kan vara uttalade eller underförstådda.

 

2022 konstaterade Amnesty att Ahmadreza Djalali hålls som gisslan av Iran. Och under åren har Iran gjort sig känt för att fängsla utländska medborgare och personer med dubbelt medborgarskap för att kunna pressa andra länder till eftergifter, så kallad gisslandiplomati.

Nyligen gjorde Sverige en fångutväxling med den livstidsdömde tidigare iranska tjänstemannen Hamid Noury och de två svenska medborgarna Johan Floderus och Saeed Azizi. Dock utan att inkludera Ahmadreza Djalali.

2023 gjorde Belgien en fångutväxling med en dömd iransk medborgare mot fyra EU-medborgare, inklusive belgiske Olivier Vandercasteele.

2022 betalade Storbritannien nästan 400 miljoner pund för att få Iran att släppa den brittisk-iranska medborgaren Nazanin Zaghari-Ratcliffe.

I 3 000 dagar har Ahmadreza Djalali suttit fängslad i det ökända Evinfängelset. 3 000 dagar då hans barn vuxit upp utan pappa vid sin sida.

Amnesty välkomnar frigivandet av fängslade utländska medborgare i Iran – personer som godtyckligt frihetsberövats och utnyttjats som brickor i ett politiskt spel.

Ett cyniskt spel med människors liv som Iran kommer att kunna fortsätta med så länge inte omvärlden lyckas sätta stopp.

Sverige borde därför ta hjälp av andra länder, vars medborgare tagits som gisslan av Iran, och med gemensamma krafttag ställa de ansvariga i Iran till svars för att få ett slut på gisslandiplomatin.

Till exempel genom att utreda Iran för brottet gisslantagande i enlighet med FN:s gisslankonvention.

 

I 3 000 dagar har Ahmadreza Djalali suttit fängslad i det ökända Evinfängelset i Teheran. 3 000 dagar då hans barn vuxit upp utan pappa vid sin sida.

3 000 dagar då hans fru oförtröttligt kämpat för att han skall släppas och kunna återförenas med familjen. Under de 3 000 dagarna har Ahmadreza Djalali i perioder isolerats, utsatts för tortyr och annan illabehandling, nekats sjukvård och flera gånger hotats med att dödstraffet ska verkställas.

 

Dödsstraffet kränker den mest fundamentala mänskliga rättigheten – rätten till liv.

Medan allt fler länder avskaffar detta grymma och omänskliga straff har Iran tvärtom höjt takten på avrättningarna på ett alarmerande sätt. Landet har också visat att de inte drar sig för att avrätta svenska medborgare då man den 6 maj 2023 avrättade Habib Chaab.

Hotet mot Ahmadreza Djajalis liv är därför verkligt och akut.


Vi uppmanar Sverige att intensifiera sitt arbete, för att tillsammans med EU och andra länder säkerställa att Ahmadreza Djalali får komma hem till sin familj i Sverige.


Anna Johansson, generalsekreterare Amnesty International Sverige 

 

Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.