Regeringen gör bara det storföretagen vill
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2016-10-21 | Publicerad 2016-10-17
Debattören: Vi behöver inte Ceta – vi behöver ett handelsavtal som fördjupar demokratin
DEBATT. Regeringen har bara positiva ord att säga om handelsavtalet Ceta som förhandlats fram mellan EU och Kanada. Enligt planen ska avtalet godkännas idag av EU:s handelsministrar. Viss osäkerhet råder dock efter att det vallonska parlamentet i Belgien (nästan halva landets befolkning) röstat ett rungande nej till avtalet. Därmed saknar Belgiens regering grundlagsstöd för att godkänna Ceta. Det är goda nyheter. För inte bara Europaparlamentet, utan också alla nationella parlament inom EU måste säga ja, om Ceta ska bli giltigt. Kanske kan demokratiska processer trots allt stoppa detta demokratifientliga avtal?
Svenska regeringen, däremot, använder bara tomma ord som ”modernt och progressivt” utan att underbygga med fakta i sin PR-kampanj för Ceta.
Ett modernt och progressivt avtal låter ju bra, men varför är det då stora demonstrationer i Europa mot avtalet? Varför är de europeiska och kanadensiska facken negativa? Varför säger miljörörelser på bägge sidor Atlanten nej till Ceta? Kritiken mot Ceta-avtalet har flera dimensioner. Precis som TTIP, handelsavtalet som förhandlas mellan EU och USA, så har Ceta varit helt slutna. Makthavarna är enormt rädda för insyn.
Vänsterpartiets Jens Holm påvisade nyligen att han som riksdagsledamot inte har rätt att läsa alla förhandlingsdokument i Sverige. Han måste resa till Bryssel, och där under ed att inte säga något om innehållet och utan möjlighet att kopiera, kan få läsa dokumenten i ett slutet läsrum (!). Handelsavtal av den här digniteten påverkar allas vår framtid. Därför måste det råda öppenhet under förhandlingarnas gång. Det hade gett möjlighet till en demokratisk debatt.
Ett huvudskäl att säga nej till Ceta är förslaget om speciella storföretagsdomstolar, utanför det normala rättssystemet. Där ska storföretagen kunna stämma stater om de antar lagar som påverkar företagens vinster negativt. Det här systemet finns redan i NAFTA-avtalet mellan USA, Kanada och Mexiko. Många storföretag har stämt de tre staterna på enorma belopp för lagstiftning som påverkar deras vinster. Kanada stämdes till exempel av företaget Lone Pine på 250 miljoner dollar efter att en folkomröstning i Quebec beslutat att miljökonsekvenserna av skiffergasutvinning ska utredas innan Lone Pine ges något tillstånd. Inom ramen för ett annat avtal stämde företaget Veolia den egyptiska staten efter att landet lagstiftat om höjd minimilön.
Alltså, när ett land fattar i verklig mening moderna och progressiva beslut som förbättrar klimat, miljö samt arbetares löner och rättigheter så kan det bli en domstolsfråga. Och det i en specialdomstol utanför det normala rättssystemet, där enbart storföretag får stämma stater. Inte tvärtom.
Det är bara att hålla med den europeiska fackliga internationalen ETUC och Canadian Labour Congress när de i ett gemensamt uttalande säger att det inte behövs specialdomstolar, eftersom det både inom EU och i Kanada finns fullt utvecklat och effektivt domstolsväsende.
Kritiken mot Ceta är mycket stark i EU-länderna och särskilt i Tyskland, Österrike och Belgien. Därför verkar EU-kommissionen vara på gång med ett nytt trick: en ”förklarande deklaration” ska troligen antas tillsammans med avtalet. I det nyligen läckta dokumentet står det en massa vackra ord om miljö, hälsa och arbetsrätt. Men det är just bara ”vackra ord” utan juridiskt värde. Hade parterna menat allvar skulle det skrivits glasklara formuleringar i själva avtalet, för det är det som räknas.
Det här tricket påminner om det inför den svenska folkomröstningen om EU-medlemskapet 1994. Då skrev EU-kommissionären Padraig Flynn ett dokument där han gav ”en fullständig garanti” för att EU:s regler ”inte på något sätt skulle kräva en ändring av aktuell svensk arbetsmarknadspraxis”. Ja-sidan använde dokumentet framgångsrikt i sin propaganda. Men det hade inget juridiskt värde när EU-domstolen flera år senare fastslog Laval-domen, då de svenska kollektivavtalen underkändes och det fastslogs att facket inte fick sätta ett utländskt företag i blockad.
Nej, S- och MP-regeringen agerar varken modernt eller progressivt i Ceta-frågan. Den gör bara det storföretagen vill.
Men en folklig mobilisering i Europa och nationella demokratiska processer kan stoppa avtalet. Vi behöver inte Ceta. Vi behöver handelsavtal som underlättar en politik för bättre miljö, förstärkt arbetsrätt och fördjupad demokrati.
Malin Björk, europaparlamentariker (V)
Läs repliken från Christofer Fjellner (M): Du låter myter flöda i en outsinlig ström
Läs Malin Björks slutreplik här: Förtal i stället för argument, Fjellner
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.