Skolan ska inte vara polisens förlängda arm
Skolledarna: Regeringens beslut undergräver vårt förtroende hos eleverna
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 06.30
DEBATT. Skolan ska vara en trygg och säker plats för både elever och personal. Tyvärr visar ibland verkligheten något annat.
I boken ”Brottsplats: Skolan” tecknar tidigare rektorn Vesna Prekopic en dyster bild av en skolvardag kantad av hot, våld och trakasserier. Vi får rapporter om gängkriminella som använder skolmiljön för att locka barn att utföra tjänster mot ersättning och att vissa barn har svårt att stå emot.
Vi är många som är överens om att det behövs insatser för att säkerställa att skolan förblir trygg och säker.
Men döm om vår förvåning när regeringen på torsdagen beslutade om en lagrådsremiss som helt i motsats till vad en rad myndigheter och organisationer säger, föreslår att rektorer ska bli skyldiga att lämna uppgifter till brottsbekämpningen.
Regeringen vet att vi är många som mycket tydligt avfärdat idén att rektorer ska vara polisens förlängda arm. Skolan är inte, och ska inte vara, en del av rättsväsendet.
Vårt uppdrag är att utbilda elever, inte övervaka eller agera polis. Att kräva att rektorer utan föregående begäran ska lämna ut uppgifter till polisen är inte bara orealistiskt – det riskerar att undergräva förtroendet mellan skolan, eleverna och deras föräldrar. Och dessutom göra rektorer till repressiva angivare.
Lika upprörande är att den föreslagna uppgiftsskyldigheten inte är begränsad till händelser inom skolmiljön. Det antyder att brottsbekämpning skulle vara viktigare än skolans grundläggande uppdrag – att ge en god utbildning baserad på ömsesidig tillit.
Detta är en farlig väg att gå. Skolan ska vara en plats där elever utvecklas och förverkligar sin potential, inte en institution präglad av misstänksamhet och övervakning.
Skolan är ingen brottsbekämpande myndighet – den är en plats för trygghet, utveckling och lärande
Rektorer och lärare står redan idag inför svåra utmaningar med att möta elevers behov i en alltmer komplex skolmiljö. Vi kan inte blunda för Arbetsmiljöverkets statistik som visar att antalet anmälningar på grund av hot eller våld i skolan har fördubblats på tio år.
Vår egen undersökning visar att två av fem skolledare som utsatts för hot, våld eller trakasserier i sitt arbete blivit utsatt av elever.
Det finns grund för oron att såväl lärare som skolledare kommer att få en ännu tuffare yrkesvardag om lagrådsremissens förslag går igenom. Och det i ett läge när vi behöver fler lärare, inte färre.
Vi vill vara tydliga: Sveriges skolledare ställer sig inte emot att skolan och andra myndigheter samarbetar för att förebygga kriminalitet.
Det finns redan i dag väl fungerande samarbeten mellan skola, socialtjänst och polis i många kommuner, baserade på ömsesidigt förtroende och respekt för varandras roller. Det är modeller som fungerar och bör byggas vidare på.
Rektorer är heller inte främmande för att hjälpa barn som vi misstänker far illa. Det gör vi ofta i och med vår skyldighet att göra orosanmälningar. Denna skyldighet grundas i omsorg om eleven och syftar till att förbättra förutsättningarna för elevernas skolgång och framtid. Det ansvaret tar vi på största allvar.
Det är dags att vi tar ett gemensamt ansvar för att värna skolans grundläggande roll. Skolan ska sätta elevernas behov och lärande i första rummet.
Den är ingen brottsbekämpande myndighet – den är en plats för trygghet, utveckling och lärande.
Ann-Charlotte Gavelin Rydman, förbundsordförande Sveriges skolledare
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.