Snart är Sverige ingen kunskapsnation längre

Sulf: 30 år av nedskärningar på universitet och högskolor kräver omedelbara åtgärder

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2024-09-26 13.00

helskärm

DEBATT. Färre timmar lärarledd undervisning, stängda laborationssalar och lokaler, campusutbildning som delvis ges på Zoom, uppsägning av lärare och sämre arbets- och studiemiljö.

Det är verkligheten på dagens universitet och högskolor och det drabbar direkt våra studenter och deras framtidsmöjligheter på arbetsmarknaden. En verklighet som regeringarna under 30 års tid medvetet försatt oss i.

För i år är det trettioårsjubileum för det finansieringssystemet som sakta men säkert försämrat för våra studenter och lärare på Sveriges universitet och högskolor. Ett system som bygger på att förutsättningarna automatiskt försämras varje år.

Det är hög tid att politikerna tar sitt ansvar för finansieringen. Den automatiska urholkningen behöver stoppas och ersättningsnivåerna behöver höjas rejält.

Statens finansiering av universiteten och högskolorna bygger på ett system där kostnadsutvecklingen inte kompenseras fullt ut.

Kostnaderna har mer än fördubblats sedan mitten av 90-talet då systemet infördes. Ersättningsnivåerna för en genomsnittsstudent har däremot bara ökat med cirka 70 procent.

För många studentgrupper är skillnaden mellan ersättning och kostnader ännu större, och de som har förlorat mest skulle behöva en höjning med 73 procent. I dag har vi helt enkelt ett finansieringssystem som leder till att lärarna behöver jobba mer samtidigt som studenterna träffar lärarna allt mindre. Det slår direkt mot kvaliteten på undervisningen och studenternas möjligheter.

Vi ser att politikerna är mer intresserade av en produktionsapparat än högre utbildning där våra studenter får de bästa förutsättningarna när de kommer ut på arbetsmarknaden. Det är ohållbart om Sverige ska vara en kunskapsnation i framkant, och inte hamna i B-laget.

För år 2024 saknas 13 miljarder kronor i finansieringen för högre utbildning jämfört med när systemet startade, visar färska siffror.

Det innebär att en tredjedel av dagens utbildning ges utan ersättning jämfört med om ersättningen hade följt kostnadsutvecklingen. Det säger sig själv att kvalitativ universitetsutbildning inte kan effektiviseras på ett sätt som faktiskt är gynnsamt utan att tumma på kvaliteten.

Effektiviseringen leder i stället till sämre arbetsmiljö för studenterna och lärarna med större studentgrupper och mindre tid med lärare för studenter, laborationerna blir färre, studiebesök ovanligare och praktiktiden minskar. Samtidigt ökar byråkratisering av universiteten och högskolorna, vi har en större och bredare studentpopulation och stor del av lärarnas tid läggs på administration i stället för på undervisning.

Självklart är det positivt att fler studenter börjar på våra universitet och högskolor. Fler studenter innebär dock att det behövs mer resurser, inte mindre.

Regeringen tycks förstå det grundläggande problemet. I de senaste två budgetpropositionerna har de ökat ersättningen per student till de två största utbildningsgrupper, bland annat till naturvetenskap och teknik. Ökningen ska enligt regeringen stärka kvaliteten i utbildningarna.

Problemet är att regeringen endast kompenserar för några års urholkning och det är i praktiken endast en procents höjning respektive år. Det är varken en historisk satsning eller ger studenterna en bättre utbildning. För detta behövs en riktig satsning på våra studenter och deras universitetsutbildningar. 

Politikerna pratar om Sverige som en kunskapsnation, men verkligheten matchar inte visionen. Att försöka effektivisera utbildning på bekostnad av tid och resurser innebär att vi sakta men säkert försämrar vår konkurrenskraft internationellt. Utan omedelbara åtgärder kommer vi snart tappa vår position som en ledande kunskapsnation.

Vi kommer få studenter som inte är rustade för framtidens utmaningar, som inte är konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden. Om vi inte agerar nu och stoppar urholkningen, om vi inte återställer de nödvändiga resurserna och prioriterar utbildningens kvalitet, kommer vi få irreparabla skador på vårt utbildningssystem.

Sanna Wolk, förbundsordförande Sulf, Sveriges universitetslärare och forskare

Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.