Var inte så rädda – vi vinner på avtalet
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2016-10-18 | Publicerad 2016-10-17
Handelsministrarna: I osäkra tider behöver världen mer samarbete – inte mindre
DEBATT. I dag möts EU:s handelsministrar i Luxemburg för att rösta om handelsavtalet mellan EU och Kanada (Ceta). Ökad handel behövs för att skapa ekonomisk utveckling och fler jobb. Ceta är det mest ambitiösa, moderna och omfattande handelsavtal som EU har slutit med ett land utanför Europa. Inte minst eftersom det erbjuder ett unikt starkt skydd för miljön, människors och djurs hälsa samt arbetstagares rättigheter.
Därför är vår förhoppning att avtalet antas och att det även ska bli en modell för framtida handelsavtal.
Handelsavtal med investeringsskydd har kommit att bli kontroversiella på grund av en rädsla för att ge multinationella företag alltför stor makt. Investeringsskydd handlar om att erbjuda investerare ett grundläggande skydd mot diskriminering och möjlighet att få viss ersättning om förutsättningarna för den investering som gjorts kraftigt har förändrats till följd av politiska beslut. Vilket bör anses vara fullt rimligt. Att investeringsskydd ibland utnyttjats av multinationella företag är naturligtvis ett problem. Vi är därför väldigt glada över att det investeringsskydd som finns i Ceta-avtalet tydliggör att enskilda stater kan ändra sina lagar, oavsett om detta påverkar en investerare negativt, och att en eventuell ersättning inte kan överstiga den faktiska förlusten.
Därmed finns inte heller någon överhängande risk för att Ceta-avtalet, såsom kritikerna hävdat, skulle hindra EU, dess medlemsstater och Kanada från att anta och tillämpa egna lagar för att exempelvis skydda och främja folkhälsa, miljö och konsumentskydd av rädsla för att bli stämda.
Ingenting i Ceta-avtalet hindrar heller regeringar från att reglera utbudet av offentliga tjänster. Avtalet tvingar inte regeringar att privatisera tjänster och stoppar inte möjligheten att återföra privatiserade tjänster till offentlig sektor.
Oro finns också för att handelsavtal som Ceta tvingar, eller möjliggör, för stater att konkurrera med låga löner, dåliga arbetsvillkor och låga miljökrav. Med Ceta-avtalet är det precis tvärtom. Avtalet innehåller omfattande och bindande åtaganden för skydd av arbetstagarnas rättigheter. Det förbinder EU, dess medlemsstater och Kanada att förbättra nationella lagar med målet att ge arbetstagare en hög skyddsnivå och slår fast att parterna inte får försämra nationell arbetslagstiftning i syfte att främja handel och locka till sig investeringar. Ceta-avtalet förändrar inte arbetstagarnas rätt att förhandla om, ingå och tillämpa kollektivavtal och inskränker inte strejkrätten.
De allt fler kritiska röster som höjs runt om i världen mot öppenhet, globalisering och frihandel har sin grund i en frustration orsakad av ökade klyftor och bristande trygghet. Vi förstår denna frustration. Det handlar i grund och botten om ökade orättvisor, bristande trygghet och otillräcklig välfärd. Stagnerande eller till och med sjunkande reallöner är verklighet för många löntagare i stora delar av världen. Samtidigt är skyddsnäten ofta för svaga för dem som mister sina jobb.
Men att rikta ilskan mot handeln och det öppna samhället är fel väg att gå. Det som i stället behövs är en progressiv dagordning på handelsområdet. Handel, utveckling och trygghet måste gå hand i hand. I dessa osäkra tider är det vår fasta övertygelse att världen behöver mer – inte mindre – samarbete.
Vi ser fram emot att Ceta-avtalet ska antas och träda i kraft. Och mot att fler ska inse att kopplingen mellan utveckling och trygghet är vägen framåt, eftersom det först är på så sätt som protektionismen kan bekämpas och stödet för det öppna samhället återskapas.
Chrystia Freeland
Ann Linde
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.